- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:210

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Gabriel Wickenberg - Pehr Gabriel Wickenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

Det är en gammal sanning, att utmärkta personer teckna
sig bäst sjelfva i de förtroliga meddelanden om sig,
som de offra åt vänskapen. Som detta åtminstone är
fallet med Wickenberg, håller mig läsaren troligen
räkning för nedanstående utdrag af bref, skrifna
under den tid då konstnären som lyckligast kämpade
för ett europeiskt namn.

Paris den 2 Mars 1838.

"Tack kära Adlersparre för ditt bref samt uttrycken
af vänskap och tillgifvenhet - var öfvertygad
att desamma blott äro eko af mina egna tänkesätt i
afseende på dig. Vänskap, liksom alla öfriga hjertliga
förhållanden i lifvet, har sin grund i sympathier,
och står fast i samma mön, som samma böjelser alstra
samma riktning för själen. På denna grund bygger jag
hoppet om ett för framtiden varaktigt, öppenhjertligt
och vänskapligt förhållande oss emellan - och det
i hvad omständigheter i lifvet som helst. Låt dem,
som kunna betrakta vänskap, kärlek, ja allt hvad
lifvet eger heligt för vår känsla, som en idé eller
illusion - jag kan det ej; för mig är blotta minnet
af de goda själar, som jag älskar, heligt och utgör
på ensliga stunder en rik källa för ljufva, lekande
erinringar. Du lycklige, som under Italiens himmel
får inandas våren, och njuta af naturen och lifvet,
under det jag går i Paris och slukar förpestad luft,
omgifven af brokiga taflor, inslöjade i ständig
dimma, der ljus och skugga sammanflyta till färg af
gyttja. Också jag har längtan att njuta konstens lif
under söderns himmel, der naturen är ett ständigt
doloroso, men Gud vet när och på hvad sätt. När du
ser sköna taflor, tänk på mig, och när du under dagens
hetta, 5 skuggan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free