- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:213

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Gabriel Wickenberg - Pehr Gabriel Wickenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

den andra mitt namn. Du ser deraf att jag är på
goda vägar och begråter blott min genom sjukdom
förlorade tid. Dock - friskt mod! Hur gerna skulle
jag icke vilja tillbringa några lugna ögonblick,
långt bort från detta verldsbuller, detta stormande,
oroliga lif, som omger mig. Om ej haf och länder lågo
emellan oss, kära Adlersparre, jag skulle då bli din
gäst. - Den 30 Juli: I dag firas här julidagarna,
det vill säga: folket har fått några småsaker att
roa sig med, såsom fyrverkeri, illuminationer,
fria spektakler etc. etc. Jag skrifver detta under
kanondundrets och folkmassans stoj. Den på S:t
Honoré framvältrande hopen synes mig som hafvets
brusande före stormen. "Regeringen har dock tagit sina
försigtighetsmått. - Den 31: Allt har aflupit stilla,
med undantag af en talare som sökte uppvigla folket
mot regeringen; han blef Straxt arresterad. Några
ficktjufvar har man tagit på färsk gerning - dåligt
handtverk!"

Den 17 October 1838.

"Ditt bref, bästa Adlersparre! har jag fått och tackar
tusenfaldigt. Ju längre afståndet, ju fastare knuten,
säger ett ordspråk, och sannt är det. Då föremålet
för vår tillgifvenhet är genom ett längre afstånd
skiljdt från oss, är minnet deraf, vare sig en
älskad anförvandt, en trogen vän, eller om du så
vill, en dyrkad älskarinna, dubbelt dyrbarare för
vårt hjerta. Denna reflexion upplifvar på en gång
hågkomsten af hela mitt förflutna lif; jag drömmer
och gyllne bilder från min barndom framträda för
mitt minne. Efter en sådan utflygt i minnets verld,
återkommer man plötsligt till det närvarandes nakna
verklighet; med bestämda drag står den fram och pekar
på framtiden, önskan föder förhoppningen, denna dör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free