- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:245

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Wahlbom - Carl Wahlbom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

fart. Om en stund passerade ryttaren igen. Dagen
efter vid samma tid, samma möte. Wahlbom tog då en
croquisbok, passade på timman och fastade, i det
ögonblick hästen sprängde förbi, uppmärksamheten
vid en enda punkt, en detalj, samt fortfor sålunda
från kreaturets örsnibbar till hofvarne, ritande
hvarje dags gjorda frappanta upptäckt med några lätta
konturer, och då han så under flera veckor fortfarit,
sammansatte han med hjelp af sitt utomordentliga
minne den framflygande bu~ cephalen.

Jag vill ej opponera mig mot ett uttaladt tycke, att
i Wahlboms djurtaflor återfinner man någonting på ett
besynnerligt sätt frånstötande. Man beundrar alltid
vetandet i studier och den ej sällan till torrhet
gränsande noggrannheten i utförandet; dock frågar
åskådaren ovil-korligt hvarföre sammanställningen är
så besynnerlig, för att ej säga onaturlig. Denna fråga
har Wahlbom mångfaldiga gånger fått det tvetydiga
nöjet att besvara. När frågaren var en person, den
han ansåg värdig ett svar, bestod detta, än i ett "Ja,
säg deV\ än i att mästaren förklarade, det hans sätt
numera vore att taga naturen sådan den är; att han
funne det icke tjena till något att söka pyramidformer
och massor i komposition, utan att konstens uppgift
just bör vara återgifvandet af naturens, så att
säga, oöfverlagda momenter. Dessutom målade Wahlbom
aldrig för att behaga eller följa andras tycken,
utan endast för att lösa de problemer han för sig
sjelf uppställde - och dessa voro oftast mycket svåra,
till och med olösliga.

Vi veta huru ett långvarigt lidande försvårade hans
arbete under de sista 40 åren och med hvilken oerhörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free