- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:270

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Hjortsberg - Lars Hjortsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

föres följande händelse. Han satt en gång vid
ett gladt middagsbord, i närheten af författaren
Lindegren, som under måltiden upptager ett poem,
hvilket han med blyertspenna något retoucherar och
derefter uppläser. Hjortsberg hade från sin plats
obemärkt genomögnat innehållet och ögonblickligen
lärt sig det utantill. Poeten blef af gästerne
betackad, med undantag af Hjortsberg, som ej instämde
i bifallet. Lindegren, som troligen genast bemärkt
sin väns, aktörens passiva roll, vänder sig nu till
Hjortsberg och spörjer hvad han tycker om det upplästa
skaldestycket. Den tillfrågade svarar med mystisk min:
skada att allt deri är stulet. Lindegren, alldeles
konfunderad och vetande med sig sjelf att han på
morgonqvisten fabricerat stycket, förmår blott att
återupprepa det dräpande ordet "stulet". Hjortsberg
blir fast vid påståendet och tillägger att han
ej endast Iä8t verserna, utan äfven lärt sig dem
utantill. Nåväl, låt höra, utropar Lindegren, säker
om segern - nåväl, så låt höra att du kan dem och
jag medgifver att du har rätt. Man kan föreställa
sig poetens bestörtning, när Hjortsberg nu rad för
rad reciterar det omtvistade qvä-det. Ångestsvetten
perlade på skaldens panna och han började tro att
han ej var vid fullt rediga sinnen. För att trösta
den ur koncepterna’ bragte Apollosonen till-känriagaf
slutligen Hjortsberg hur allt hade gått till. "Ja",
utropade Lindegren, "har jag ej alltid sagt att du
aren trollkarl, den der kan förhexa folk, både på
och utom scenen."

Förmågan att genast uppfatta det egendomliga hos
andra och så tillsägandes försätta sig i deras
position, blixtsnabbt derunder bortkasta sin egen
individualitet, för att framstå i ny skepnad, likväl
så att dithöraade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free