- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:280

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lars Hjortsberg - Lars Hjortsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J80

nämnde sade, då han bortlade lyran: "jag har uppnått
tystnadens ålder". Hjortsbergs ord, då han öfvergaf
skå-despelarbanan, voro dessa: "jag lemnar theatern
innan den lemnar mig". Steget kostade nog mången
obemärkt tår, utgjuten i tysthet. Det är ej så lätt
att öfvergifva en bana, der man vunnit allmänhetens
högaktning och beundran, och der man, för att tala
i bild, gått fram på blommor och lagerkronor.

Hjortsberg framlefde sitt återstående lif i det
sökta och funna lugn, som var för honom nu så
behöfligt, omgifven af sina närmaste och seende
sig ett föremål för deras hängifvenhet och vänners
hyllning, I detta sitt anspråkslösa hem sysselsatte
han sig med meditationer, genomgick sina minnen,
sjöng derunder i tankarna visor med Bellman, svärmade
med Lidner, talade om konstens uppgifter med Leopold,
och böjde vördnadsfullt sitt knä för tredje Gustaf,
guden i hans hjertas Pantheon. Honom betraktade han
som sin välgörare; och hvarje år, vid tiden mellan
den blodiga masquerad-balen och kungens dödsdag,
gick han ända till sin egen dödsdag sorgklädd.

Jag har ofvan antydt några af Hjortsbergs svagheter
och vill visst icke sätta honom, hvarken sorn konstnär
eller menniska, på en högre piedestal, än som med
rätt tillkommer honom. För att bedöma honom, fordras
att känna det tidehvarf, i hvilket han blifvit född
och fått sin riktning. Att han var en son af sin
tid, innehåller hans beröm och tadel: och hvad han
skattade till denna tids svagheter, det skrinlägger
nog glömskan, lika visst, som att hans förtjenster
skola minnas. Han hedrade med dem sitt fädernesland,
och derföre hedrade honom fäderneslandet tillbaka;
konungen gaf honom titlar, sven-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free