- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:25

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar I - Konung Oscar I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

Af denna menlösa beskaffenhet voro de rimmade
utgjutelser, hvilka från en viss, något nebulös
men likväl stjern-beströdd horizont skulle nedrifva
regn. Det var att åt det mest obetydliga gifva en
improviserad betydelse och således ett förnyadt fall
ur den roll af Öfverlägsenhet, som man ville spela
och med så mycken möda hade instuderat. Det hette i
kretsar af "markerad kulör*" om författaren, att han i
dessa verser vädjat till tidehvarf, då konungamakten
icke fann under sin värdighet att begagna sig af
näfrätten; att han genom det poetiska synglaset såg
i Gustaf I:s kyrkorån och Carl XI:s reduktion eller
"stråtröfvarbragder" idel lysande prof af majestätets
vishet och landsfaderliga omtanka, m. m. d. Någon
tid härefter anländ till hufvudstaden uppvaktade jag
konungen, som ganska vänligt tackade mig för poemet
och yttrade dervid i skämtande ton sin förundran öfver
att poeten ej längesedan blifvit stekt på halster
eller uppträdd på svärd. Då jag härpå svarade mig
vara sinnad att offentligen förfäkta meningen i de
så mycket ogillade stroferna, med hvilka jag endast
af sett att framhålla den ena monarkens ovanliga
takt och jemfasta beslutsamhet då det gällde att
inom behöriga gränsor förvisa och taga all kraft
och verkan från listiga ränksmidare och herrsklystne
öfversittare, äfvensom den andre furstens flärdlöshet
och sparsamhet med statens medel - afbröt konungen:
"då det som blifvit sagdt bevisligen stöder sig på
det historiska vittnesbördet, så vore allt vidare
ordande i denna sak detsamma som att på fälldt
vildebråd vidare vilja bort skjuta sitt krut."

Det var hos honom en fast öfvertygelse, måhända
grundad på egen erfarenhet, att ingen taktik är mera
lämplig för att af väpna all sådan ovilja, hvilken
har sin rot endera i för högt drifna anspråk eller
i ett lättretligt nerfsystem, än att låta den ostörd
få urladda sina knalleffekter och sålunda för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free