Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Oscar I - Konung Oscar I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vakthafvande kammarherre hade händelsevis kommit
att skilja sig från det öfriga sällskapet. Efter en
mödosam vandring påträffades å andra sidan af ön en
liten stuga. Trötta och törstiga stego de in i den
haliförfallna, ruskiga bostaden, der nu som bäst en
fattig skomakare sysslade med sitt handtverk, utan att
egna synnerlig uppmärksamhet åt det förnäma främmande
som för tillfället gästade hans hus. Armodet hade icke
allenast tryckt sin stämpel på allt hvad som fanns
i denna hydda, utan ock f or dy stråt utseendet hos
sjelfva egaren till stället, i hvars väderbitna och
utmerglade anletsdrag funnos outplånliga märken efter
svåra och tärande bekymmer. Vänligt gick konungen fram
till arbetaren och bad att få köpa ett glas mjölk, men
af spisades med det i en tvär ton af gif na svaret:
"finns ingen"11. Det låg förmodligen någonting i dessa
tvenne ord eller i sättet på hvilket de uttalades
som djupt gick den milde konungen till sinnes, ty nu
gick han närmare mannen, klappade honom på axeln och
sporde honom om dess lefnadsomständigheter. Arbetaren
förblef lika mörk och butter som förut, förklarade
att tiden var ond och att fliten ej medförde annan
frukt än elände, o. s. v. Konungen, synbart rörd,
tog farväl och gick; men knappt utkommen befallde
han kammarherren att gå in i stugan och lemna åt den
olycklige en större penningesumma, utan att för honom
yppa gif var ens namn.
Oscar I hade ett af naturen öppet, finkänsligt,
nästan vekt sinnelag, föga passande för en man i hans
ställning. Han insåg det och försökte på allt vis
att stålsätta sin karakter med föresatser, utgående
på att nogsamt aktgifva på sig sjelf, icke låta
passionerna eller illusionerna hän- eller bortföra
sig, utan då heldre, och huru mycket det än kostade
på, binda vingarna på sin fantasi, öfverlemnande åt
det kalla och beräknande förståndet att uteslutande
bestämma handlin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
