Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
S-m till den grad att han i hettan gaf en af de mindre
pagerna en örfil. Denne, som ännu icke var officer,
kom gråtande till Yegesack och beklagade sig Öfver
hvad som vederfarits honom. Vegesack fattar genast
eld, svär att skaffa kamraten upprättelse och går
dagen derpå till v. S-m samt utmanar honom, under
förklaring: att han skymfat poge-uniformen. v. S-m
nekar att slåss, men erhåller ögonblickligt af
Vegesack en ganska allvarsam tillrättavisning för sitt
fega beteende. Dagen derpå, mycket tidigt på morgonen,
infann sig v. S-m hos v. Vegesack i den s. k. "gamla
banken", den tidens page-boning. Vegesack låg ännu
i sängen, v. S-m, medhafvande en sekundant, yrkar
på att genast slåss. Mycket gerna, svarar Vegesack,
uppspringande ur bädden, half klädd fattande sin
värja, ^yttrande till antagonisten: Kom, låtom oss gå
in i vår fäktsal. Under passagen dit ropar Vegesack
på kamraten Stjernvall samt anmodar honom att blifva
hans sekundant. Inkomne i fäktsa-len började genast
striden, som slutade så, att sedan Vegesack, som näst
Stjernvall ansågs som den skickligaste fak-taren i
arméen, gifvit v. S-m flera stötar, hvilka likväl ej
gingo genom den plastvonering som motståndaren bar
inom rocken, fick’han sjelf i högra låret en stot,
som träffade en åder, så att han några minuter
derefter neddignade af blodsförlust. Efter sitt
tillfrisknande påyrkade Vegesack att tvekampen
måtte förnyas. Men i dess ställe blef han, till
följd af Öfverhofstallmästaren Muncks tillgörande
och inflytande hos konungen, förvisad hofvet. Den
här omnämnde v. S-m blef flera år derefter skjuten
af en baron v. H-n."
En dylik och samtidig episod ur v. Vegesacks
ynglingatid, vittnande om samma beslutsamhet och
förakt för faran, dock lyckligtvis om något mera
sinnesnärvaro, torde här förtjena en plats. Den glade
och frimodige pågen spatserar tidigt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
