- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:140

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack - Eberhard Gotth. Ernst von Vegesack

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

Gud, som låtit mig på slagfältet fått offra mitt
blod för fosterlandet". Då en dag plågorna mer än
vanligt tycktes öf-verväldiga honom, och jag vid
åsynen af hans ansträngningar att dölja dem för
mig fick tårarna i ögonen, slog han sina armar om
min hals, kysste mig och sade: "mod, min son! mod i
lifvet och i döden T Ofta under de ljusare stunderna
satte han sig upp i sängen och bad mig taga plats
vid kanten af den. Han plägade då redogöra för sina
vexlande lefnadsöden, och underbart blixtrade hans
ögon då han derunder kom in på något krigsäfventyr af
vådligare beskaffenhet. Slutrefrainen vid sådana högst
lärorika och upplyftande anföranden var gemenligen
den: att en man utan mod var den personifierade
vanäran, och att det i sjelfva verket icke fanns
någon fara till. Ehuru han ganska mycket hade skäl
att beklaga sig Öfver prejudice och trakasserier
af allehanda slag, hörde jag honom sällan göra
anspelningar derpå. Vid tillfällen då något åt
honom behof des, men medel fattades för att få det
och jag i ledsnaden deröfver utfor i beskär-melser,
tröstade han mig än med en försäkran att det funnes
otaliga andra som var i större förlägenhet än vi,
och likväl ej beklagade sig; än med en befallning:
att ej som en pultron ta till fötterna for en motgång,
o. s. v. De sista trenne veckorna af sin sjukdom ville
han ej intaga några läkemedel eller någon föda, utan
endast rödt vin och sältzer-vatten för att släcka sin
brännande törst. Utrustad med ovanliga både själs-
och kroppskrafter uthärdade han ganska tålmodigt
annalkandet af sitt slut. En åtta dagar före sin
död yttrade han: att han vore särdeles nöjd att få
lemna detta jordiska lif, "emedan jag finner mig som
äldre general förbigången och dessutom vanlottad,
såsom innehafvare af den minsta armée-inspektionen,
och i följd deraf mindre löneinkomster än mina yngre
och mindre meriterade kamrater". När hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free