- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:159

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl af Forsell - Carl af Forsell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

ganska underbart uti det faktum, att menniskan förmått
leta rätt på de djupt liggande stenkolslagren och nu
värmer sig vid bränsle, som vuxit för flera 100,000 år
tillbaka. Månne icke den Försyn, som gifvit jorden sin
form och rigtning samt fästat henne med väldiga kedjor
vid solen, hade beräknat att hon skulle bli bebodd
af ett slägte som skulle genomleta hennes doldaste
gömmor? Åh jo, helt visst, ty i allt från det minsta
till det största upptäcka vi en undransvärd ordning,
plan och beräkning.

En stor märkvärdighet ligger deruti, att naturen,
för att blifva synlig eller bemärkbar, synes helt
och hållet utgöras af lif. Det finnes troligen
ingen atom i hela jordmassan som icke under vissa
förhållanden, det vare sig genom värme eller andra
kemiska processer, antager lif. Ja, man skulle lätt
kunna ledas på den tanken att jorden äfven såväl som
alla öfriga himlakroppar utgöra lefvande väsenden,
sammansatte efter vissa oföränderliga naturlagar,
dem de äro underkastade, lika såväl som de organiska
kroppar, hvilka finnas på j ordens yta. Det vill
säga, att himlakropparna liksom allt annat lif födas
eller framträda ur chaos, tillvexa, utveckla sig till
högsta fullkomlighet och Öfverensstämmelse med den
organisation som för dem är t j enlig; derefter af
tyna de, åldras och dö, antingen derigenom att den
sol, som lyser och värmer dem, slocknar, eller ock att
de slutligen, i kraft af attraktions-lagarne, instörta
i henne cch försvinna såsom sjelf ständiga väsenden.

Enligt sednare tiders astronomers utsago skulle vårt
solsystem icke vara underkastadt någon förändring,
utan samma afstånd söm jorden och de öfriga planeterna
i närvarande stund ha från solen skulle de från tidens
begynnelse innehaft samt framgent bibehålla. Detta
strider likväl emot de Gamles hypothes, som trodde
så väl på skapelsens successiva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free