- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:166

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl af Forsell - Carl af Forsell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

derkastad någon inskränkning af den tanken, att
hvarje menniska bär inom sitt eget bröst en afbild
af Försynens egna egenskaper. Tvertom, lifvets Herre
gaf menniskan till ledare under sin jordiska vandring
förnuftet och det är således förnuftet i förening
med temperamentet, d. v. s. de sinnliga begärens
större eller mindre öfvervigt, som bestämmer alla våra
företag.^ De andliga och kroppsliga förmögen-heternas
jemnvigt och öfverensstämmelse är ett önskvärdt vilkor
för den fria viljans utöfning, hvilken minst hindras
af öfvertygelsen att Gud bor i vårt eget hjerta; och
att det är frid med hjertat vi framför allt böra söka.

När Napoleon strödde sina tappra krigares lik på vägen
mellan Moskwa och Wilna år 1812, då följde han sin
fria vilja, men dukade under f Or en naturkraft, den
han dock borde hafva förutsett; när de passagerare
som gingo ombord å ångfartyget Presidenten den 5
sistlidne Mars i New-York och förmodligen förgingos
i den påkommande aequinoetial-stormen, följde
de också sin fria vilja; men båda dessa exempel
bevisa, att det Högsta Väsendet icke blandar sig
i våra små angelägenheter, ty då kunde begge dessa
olyckshändelser så lätt hafva förekommits, utan det
finnes vissa fastställda lagar, efter hvilka hela
skapelsen, i enlighet med Allfaders vishet och plan,
måste rätta sig.

Det vissa är: att vi som blifvit kallade till lifvet
för att glädja oss åt denna den största af alla
gåfvor, om vi också använde hela vår lefnad att
betrakta Guds oändliga vishet i alla sina skapade
verk, skulle vi ändock icke förmå att utgrunda
ändamålet af det hela. Låtom oss dock hoppas, att Han,
som skänkt oss lifvet, också skänker oss en plats
i sin famn när själen skiljes från kroppen och den
sednare återgår till stoft. Icke kan meningen vara
att i tidernas längd fylla jorden likt ett benhus
med människoben, utan den bättre de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free