- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:168

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl af Forsell - Carl af Forsell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

att Forsynen vakar öfver alla våra Öden. Härvid
kan naturligtvis icke ens komma i fråga och ingen
som känner mig kan misstänka mig derföre, att jag
skulle vilja omkullstörta eller rubba öfvertygelsen
hos hvarje god kristen: att alla våra hufvudhår äro
räknade, och att densamme, som kallat oss till lifvet
samt bestämt dagen och stunden för vår bortgång, också
leder alla våra steg under vår vandring på jorden. Det
kan icke bestridas, att under en viss synpunkt äro
vi helt och hållet beroende af det öde eller den
Försyn som skänkt oss lifvet, som under en oändligt
lång följ d af orsak och verkan tillåtit oss blifva
delaktige af den rätt ofta alltför litet värderade
gåfvan eller känslan af att äfven jag utgör en del’,
ehuru ringa den än är, i skapelsens visa ordning,
i tingens oändliga kedja, i tidens allt förklarande
fullbordan. Men om vi å andra sidan betänke, att
universum, att hela skapelsen, att alla de i rymden
sväfvande otaliga himlakropparna, jemte de på dessa
kroppar varande ännu otaligare, dels utdöd de, dels
lefvande organisationer, alla äro framkallade efter
vissa bestämda oföränderliga lagar, hvilkas verkningar
de varit eller äro underkastade från första gnistan
af deras upprinnelse ända till dess att deras lopp är
fulländadt, deras bana slutad, då ledes man lätt till
den öfvertygelsen: att Guds Försyn icke är nödvändig
för att hvarje Ögonblick vaka Öfver sina skapade
verks bestånd. Detta hindrar dock icke att det för
vår tillfredsställelse är en stor och verklig tröst
om vi hysa den öfvertygelsen: Guds öga ser oss, om
vi också skulle vilja dölja oss i jordens innersta
gömmor; han utforskar äfven vårt hjertas hemligaste
tankar; hans skyddande hand vakar öfver oss på alla
våra vägar och stigar. En följd häraf blir, att om
vi äro olycklige skola vi med undergifvenhet bära den
börda Försynen oss pålägger, och på detta sätt skola
vi med mindre störande oro, med ett mindre förkrossadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free