- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:194

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Adolf Norling - Sven Adolf Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

krafter. Han hade en sällsynt förmåga att handtera
djur och tvinga deras lynnen eller krafter efter
sin vilja, utan att tvånget märktes. Hans fyndighet
och grundliga kännedom om egenheterna i de olika
djurslagens eller djurracernas lynnen kom honom härvid
mera till pass än hans goda kroppskrafter och utmärkta
vighet. Känslan af rädsla vid dessa tillfällen var för
honom helt och hållet obekant och han blef ytterst
sällan skadad af något kreatur. "Man blir aldrig
skadad, blott man icke bär sig dumt åt," sade han
alltid vid sina undervisningar till eleverna, då fråga
var att behandla en ostyrig häst eller en ilsken tjur,
och han visade dervid sanningen af sina ord med sina
gerningar. Hvad som utgjorde Norlings starkaste sida
såsom veterinär, var hans genomträngande blick, hans
förmåga att i hast kunna uppfatta och bedöma ett djurs
beskaffenhet och tillstånd. Det var häruti som han
otvifvelaktigt Öfverträffade sin samtids veterinärer
och hos kännare väckte uppmärksamhet och beundran
både in- och utomlands. Hans method att upparbeta och
köra trafvare var vida känd och beprisad, och hvilket
kan ses af flera bref till Norling från Paris, der
trafkörning de sednare åren blifvit mycket på modet
I dessa skrifvelser rådfrågas Norling om sättet att
korrigera än den, an den olaten hos springarne. Hans
sjukdoms-diagnoser voro derföre så tillförlitliga,
att det hörde till de största sällsyntheter att
vid en obduktion finna tillståndet annorlunda än
han förutsagt det. Under mera än 3:ne decennier -
skrifver en af hans vänner - var han allas orakel,
när det gällde hästar, och ingen sådan köptes, utan
att han först rådfrågades, liksom knappast någon af
dessa ädla djur i Stockholm fanns, hvars historia
han ej kände. "Se der går Storsultan, grefve B:
s ridhäst f Or 16 år sedan,’1 yttrade han en gång,
pekande på en utmärglad kamp, som framför vedkärran
med möda släpade sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free