- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:216

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Adolf Norling - Sven Adolf Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

icke rakt i strupen. Och derefter gick ordsvallet
öfver till Gustaf III, enligt Westerstrands
förmenande, en vida hög-sintare "skådespelare" än den
förstnämnde. Inom parenthes må nämnas att ISTorling
var en starrblind Carl Johans-dyrkare, men för öfrigt
icke rojalist, i dagens mening taget. Anslaget till
veterinärinrättningen - se der skälet.

"Jo se, Anckarström var en sakramentska fähund, det
är säkert det!" förklarade slutligen farbror Norling
för sin i högsta grad uppretade gamle vän presidenten
.... "Men kom till mig, bror Cartén, så skall du,
som sagdt, få dig en present".

Jag var naturligtvis icke sen att infinna mig. Gubben
var då stadd på flyttning till Skara och gick och
sysslade med inpackningen af de få återstående sakerna
i den tomma salen.

"Se här har du den!" yttrade han och pekade
på en kuriös maskin, som stod upprest mot ena
väggpanelningen . .. "Bet är Anckarströms black".

"Anckarströms black?"

"Ja, min lif och själ, har icke Anckarström burit
den!"

Jag hadex f or mina ögon en ohygglig tingest, en äkta
veritabel tjufblack af de gröfsta dimensioner.

Gubben berättade nu:

"Min morbror, prosten Eos i Källby - han var
vest-göthe han som jag och du - beredde den djefvulen
till döden. Han satt då på Smedjegården och hade
fötterna inlåsta i den här blacken med länken fastad
i muren .... Du ser hur trånga hålen äro och att det
icke fallit sig så noga med att slå in spikhufvena -
så nog smakade det godt alltid! Han bar den tills han
började få kallbrand i benen; då först togs den af
den arme fan .... Nå, en tid efter det han blifvit
afrättad, kom morbror min in i hyblet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free