- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:220

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Adolf Norling - Sven Adolf Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

höll i att storma öfver hans hufvud, började han
frukta att oviljan mot hans person möjligtvis kunde
återfalla på den inrättning, som utgjorde hans
allt. Efter en kort rådplägning med sig sjelf,
beslöt han en dag att gå upp till grefve Brahe,
för att genom hans bemedling erhålla en audiens
hos konungen. Uppkommen till Brahe, och sedan
han för honom uttryckt sina farhågor, fick han af
honom veta att den gamle hedersmannen, segraren vid
Bornhöft, först nyligen underrättad om att uppträdet
på -Strömsholm blifvit kändt af monarken, varit
hos konungen och öfverbevisat honom att ryktet
så mycket af sqvallret eller skadebegäret blifvit
förstoradt, att det till och med förlorat allt sken
af sannolikhet. Fullkomligt lugnad af hvad han hörde,
afstod JSToiiing från audiensen, men yttrade till
Brahe: Säg Hans Majestät att han i mig har en
af sina tacksammaste och tillgifnaste tjenare;
men bed honom att han aldrig hädanefter sätter
mig in i någon undersöknings-komité, ty märker
jag någonting tadel-värdt, så kan jag ej blunda
eller tiga utan drar det till torgs, förmodligen
emedan jag anser det som min pligt och emedan jag
dermed tror mig tjena min kung och mitt land. - Om
dessa en rättskaffens medborgare värdiga ord blefvo
framburna eller icke, är icke kändt: men väl att
någon tid derefter fick Norling sig tillsändt ett
briljanteradt Wasa-ordenstecken jemte en skrifvelse
från Statssekreteraren Skogman, deruti han å konungens
vägnar befallte Öfverdirektören emottaga närslutne
"bevis af K. M:ts höga välbehag öfver dess nitiska ock
skickliga bemödanden för veterinärkonstens framsteg
inom fäderneslandet, och såsom en uppmuntran att med
samma nyttiga verksamhet fortfara".

Intet hjerta kunde vara mindre skapadt att nära eller
hysa hat, än Norlings; och likväl då fråga gällde
grannen i öster, kunde ingen öfverträffa honom i
rysshat. Denna mot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free