Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Nu litet om mig sjelf; och först till min poetiska
menniska, huru magert ämnet an är. Min vers-ådra har
flutit obegripligt starkt denna vår och sommar. Om
du nu vore här, så kunde jag traktera dig med 3:ne
nya lass fulla med veritabla nässlor och tistlar
af årets skörd; äfven har jag börjat några längre
stycken och tror att jag tagit mig litet, ehuru
ett sådant yttrande af mig kan synas egenkärt -
men huru jag än fäktar och rimmar, lär jag väl
ändå aldrig höja mig öfver medelmåttan, dock -
blott jag har nöje deraf, så är jag nöjd; andras
bifall har jag icke fikat efter. Emellanåt tycker
jag att det är rätt roligt att författa skämtsamma
bitar, då tanken icke har minsta band, utan får
utgjuta sig så friit och ohämmadt som helst. Aldrig
har jag trott att det lilla stycket i Aftonbladet
skulle kunnat gjort så mycket uppseende, som likväl
onekligen varit fallet. Öfverallt i Skaraborgs län
och på Wermlands-gränsen der jag varit, har jag fått
höra - artigheter som voro så mycket ledsammare,
som stycket, i mitt tycke, hade föga förtjenst. Men
bäst tjenta det mig vid inträdet vid regementet, och
denna tilldragelse får jag lof att litet utförligare
berätta dig. Jag har, som du vet, något buttert i min
hvardagsmin, hvarutaf somliga döma att jag är arg,
andra att jag är misantrop. Äfven är jag, som du
märkt, temligen fåordig och torr första gången jag
är tillsammans med folk, och denna vana hvarken kan
eller vill jag öfvervinna, emedan jag förut vill
studera det goda folket litet innan jag formerar
någon intimare bekantskap. Så var äfven fallet vid
mitt första inträde bland mina "nya kamrater". Dessa
blängde på mig och jag på dem; gjorde de mig några
frågor, så fingo de helt lakoniska svar. Detta gjorde
att jag de 2 eller 3 första dagarna fick gå tout solo;
ty de trodde, som de sedermera sade mig, att jag var
bekajad med mer än vanlig kadett-sturskhet. Nu hände
sig en afton att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
