- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:291

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

det är bra sent. Det enda man lär på Carlberg är
att bli ensidig och döma allt skeft och förvändt,
och kanske jag härutinnan varit läraktigare än någon
annan. ––––-Jag skrifver väl stundom ännu, och
vill här skicka dig några stycken, med hvilka min
författare-egenkärlek ej är missnöjd; men säg mig just
derföre dina sunda åsigter om dem. Tycker du att det
är mödan vardt, kan du låta införa poemerna i någon
tidning. - Jag känner stundom ett verkligt behof att
lassa af en hop känslor, som hota att förtära min 21
:åriga varelse. Tillgif om icke alltid känslor och
tankar draga jemnt, om de ena draga uppåt och de andra
nedåt. Framför allt döm icke mina känslor efter mitt
språk. När jag vill vara sublim, blir jag alltid platt
- endast när jag skämtar kan jag lyckas någorlunda,
ehuru jag ofta skämtar med tårar i ögonen. I tal
är jag nästan för allvarsam, i skrift för litet -
besynnerligt nog! Jag har nu talat alltför länge om
mitt eget lilla jag, och tror således att du med lika
nöje som jag lemnar ett så obetydligt ämne.

Lidköping och Björnegården d. 24 Februari 1835
l4). Ändteligen har jag erhållit ditt kärkomna
bref, sedan det på retour spatserat från Borås
till Ulricehamn, samt derifrån hit. Det är nog om
jag säger att det var lika välkommet som sent och
länge oväntadt. Redan hade jag inom mig stadgat den
Öfvertygelsen att du totalt förgätit min ringa person,
och när jag tog min obetydlighet i betraktande, fann
jag det ej särdeles underligt, om det än smärtade
mig. Döm derföre om min förnöjelse, när jag fann det
jag irrat mig:

"Om det är ljuft att nya vänner vinna! Dock ljufvare
att gamla återfinna."

Tack således tusenfaldt för brefvet, ja, hvarför
inte -

l4) Till densamme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free