- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:294

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

Nå - hvad tycker du? Vi ha blifvit "Underlöjtnanter"
- det låter något i narrarnes öron. Men om de än
gjorde mig till Fnderengel eller Öfverdjefvul,
skulle jag i alla fall ropa ve öfver den dag då
jag blef militär; ty sämre vitse genus finnes det
näppeligen i verlden. Hvilken dyster och bedröflig
framtid har man ej! Hungersdöden är perspektivet i
denna tafla af elände. Aldrig kan man på denna bana,
såvida man liksom jag och många gelikar, är fattig,
komma i åtnjutande af den enda verkliga vällust på
jorden - jag menar den husliga. Nej, bara mörker
- riktig Oktobernatt. Vore jag tre år yngre, så
skulle jag bestämdt i ögonblicket slå om och välja
mig ny bana, och Gud vet om jag intet gör det ändå;
ty verlden är Öppen och stor, och troligtvis kunde
jag aldrig göra bättre utbyte än det af kokarden och
prest-kragen. Säg mig ditt tycke; jag har verkligen
funderat derpå, och mången har rådt mig dertill. Äfven
jag har börjat blifva försoffad, och säkert blir jag
inom några år en verklig stock.

Men det forunderligaste af allt är att man under dessa
eviga fredstider har sådana pretentioner af militären;
den nya examen är ett bevis härpå. Den som hädanefter
blir officer, förekommer mig som hade han ej sina alla
sinnen i behåll; ty med dessa föreskrifna kunskaper
kan man forcera hvad bana som helst, och att då välja
den ögonskenligt uslaste är ju en himmelsskriande
orättvisa mot både själ och kropp. Vid underrättelsen
om alla dessa nyhetsmakerier, hvarpå regeringen är
så fördömdt frikostig, kunde jag ej hålla mig ifrån
att utgjuta mina tankar i följande rim:

Lönerna minskas och tittlarna ökas, Fjesk och examina
vexa alltjemnt; Blott nya byxor och rockar försökas,
Krafterna aldrig - ty - slägtet är skämdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free