- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:306

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligare hade jag ej $arit om jag blifvit född
stockhufvud. Känslor äro en olycka, när de stiga till
öfverdrift, som mina. Men säg mig orsaken: att jag kan
uttrycka min sorg i glada toner - ju olyckligare mitt
lynne är, ju yrare blifva mina sånger. Jag förstår
mig ej sjelf!

Wisby d. 6 September 1835 ’9). Det var med den
mest lefvande glädje jag mottog din outsägligt
kära skrifvelse från Strömstad, deruti hvarje ord
öfvertygar mig hvad för en fast vän jag eger i dig,
och huru litet hafsstormarna förmått att bortblåsa din
gamla vänskap, hvilket dock jag klentrogne var hårdt
nära att föreställa mig, alldenstund jag beklagli-gen
aldrig erhållit det bref du säger dig tillskrifvit
mig såsom svar på mitt sista. Ingen under således om
jag ansåg dig för den felande, på samma gång som du
mig. Men jag måste undra hvart ditt uteblefna bref
tagit vägen; jag har, som sagdt, aldrig sett skymten
deraf. Orsaken hvarföre svaret på ditt sista bref
kommer så sent är den: att jag nu, som du ser på
adressen, är på Gothland, och hade redan rest dit,
innan det ankom till Lidköping, hvarifrån det se’n
fått lunka på retour.

Ja, Broder! jag är nu hemma och har, efter sjuårig
skilj smessa, återsett föräldrar och syskon. Hvad det
är förunderligt . att skåda alla de förändringar,
som en så lång tid kunnat verka på personer, helst
yngre. Jag kan aldrig beskrifva med hvad för intryck
jag återsåg mina systrar, dem jag lemnat som små
snärtor, men som nu mötte mig som fullvuxna damer. Jag
trodde mig försatt i en trollverld, emedan man aldrig
kan föreställa sig personer annorlunda än man lemnat
dem. Nu återigen var allt nytt och olikt.

Du skrifver att du varit orolig för mig
och anat att

Till densamme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/b0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free