- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:309

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

309

att befatta sig med kärleksqval. Mina egna och andras
dårskaper skola hädanefter blifva ämnen, för mina
poesier och här har jag i sanning ett rikt fält. Jag
sänder dig här en af mina sednaste satirer, nemligen:
"Slängkyssar till en Coquette" och hoppas att du
är nöjd dermed och instämmer i mina der yttrade
åsigter. - Min roman har jag brännt upp, sedan jag
efter några månaders hvila ånyo genomläst den -
han var trög och dum. Troligen slår jag mig aldrig
på prosan, särdeles i något större. Små komiska
uppsatser kunna vara roliga att skrifva emellanåt,
men man ledsnar vid det långa och eviga. Jag roar mig
nu med att öfversatta från Tyskan, särdeles Wieland,
som är en af mina älsklingsförfattare. Jag anser det
nästan svårare att öfversatta än att skrifva sjelf,
emedan man slafviskt måste följa andras tankar. - - -

Wisby d. 19 Oktober 1835 20). Ditt bref af den 7
Oktober var det mest kärkomna som kunde anlända
till mig i min enslighet, och jag tackar dig på det
uppriktigaste derför. Jag blir alltid försatt i en
så ytterligt förnöjsam sinnesstämning när jag får
en vänlig runa från en gammal vän, och isynnerhet
från dig; ty i dina bref finner jag båcfe vänskap
och förnuft: två saker som icke alltid äro förenade
hos mina öfriga korrespondenter. Om du derföre
vill bereda mig en sann njutning, hvarpå jag icke
tviflar, så skrif ofta och långt; ty jag behöfver
verkligen en stärkande balsam både för hjertat och
själen. Besynnerligt! fordom var jag ej serdeles
besvärad af känslighet, men den första kärleken (som
Gud i sin barmhertighet täcktes göra till den sista)
har åstadkommit en sådan revolution i min inre verld,
att jag röres af det minsta, och tycker hela universum
uppfyldt af samma kärlek som flammar i mitt bröst. Men
som kärleken hos

ao) Till densamme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free