- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:317

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

kunskap man lar sig sjelf; man lär den endast
derigenom att man lefver - ju längre dess
bättre. Således kan jag hoppas att hinna till någon
höjd härutinnan, om ej i något annat, så vida jag
vill nyttja mina ögon.

I Aftonbladet af den 17 hujus såg jag "Hildur" införd;
här rådde mindre tryckfel än vanligt, var dock ej
alldeles fritt. Planen till detta stycke föll just
på mig en afton då jag skulle gå till sängs, och med
strumpan i näfven såg upp åt stjernorna och tänkte
på flickan. Under skymningen promenerar jag alltid
fram och tillbaka i mitt lilla rum, med eldgaffeln
i handen, och samlar materialier till jordverk jag
tänker uppkasta på papperet; härunder ligger en dumhet
obegrafven vid talgens eller solens ljus. Nästan
alltid tänker jag då på dig med en önskan att jag
hade dig under armen på min promenad, och detta mycket
hellre än en flicka. Men Gud vet när vi kunna råkas,
det står i vida fältet. Dock: "Fast natten i norden
är lång, Så blir det väl morgon en gång."

Ingalunda behöfver du, "bålde riddare af oroliga
vågen’’, försvara Ägirs döttrar mot mig, jag vill dem
minsann intet ondt, icke engång "rida på deras rygg"
- och således ännu mindre "hvila vid deras barm". Är
icke detta kyska tankar af en sådan sybarit som
jag? Men chacun a son gt>ut, vågorna kunna ju äfven
vara bra, för den som tycker om dem, men icke bör du
undra öfver om ej jag är bland deras antal. Hafvet har
väl äfven sin poetiska sida: är elegiskt i stormen
och lyriskt i lugnet - men enformigt i längden -
fruktar jag. Det förefaller mig som Tegnérs Svea,
med sina tröga alexandriner - sublimt, kraftigt men
också tröttande, när det tager sin hvardagsmin på
sig, d. v. s. hvarken är lugnt eller stormar. Gerna
medgifves likväl att dess kära brud - Hertha har
samma fel, och kan det just vara ett äkta par.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free