- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
II:343

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilh. Aug. Detl. von Braun - Wilh. Aug. Detl. von Braun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

343

Carlshamn den 11 Aug. 1845 37). Redan för mycket
längesedan hade jag naturligtvis bor dt tillskrifva
dig och tacka dig för benägna remissen, men jag har
med afsigt beslutat att vänta tills humöret blef litet
bättre, så att du åtminstone kunde slippa att höra
fortsatta jeremiader. Jag vill visst icke nu skryta
med att jag är så särdeles nöjd, men dagarna här i
föräldrahemmet framflyta drägligt nog och arbetslusten
har småningom återkommit, hvarföre jag har allt
skäl att tacka vår Herre, som ändtligen gjutit
litet stillande droppar i min sorgekalk. Sedan jag
nu ändtligen kommit i tagen, är jag fullt förvissad
om, att jag ändå till våren skall kunna hålla ut med
arbete, som "befordrar hälsa och välstånd, hjelper oss
att motstå onda begärelser samt bidrager till tröst
och sinnesstyrka under motgången". För att emellertid
icke hindras i dessa goda föresatsers följande,
är det likvisst nödvändigt att inga ekonomiska
förtretligheter mellankomma, emedan en enda dags
vigilans jagar sångmön åt h-t för en hel månad.

Hur mår du annars nu för tiden, gamle hedersgubbe? Vi
hafva nu snart middag i Carlshamn, och hos mig
uppstiger en innerlig åtrå, att, på ett par timmar,
kunna försätta mig till ditt läckra bord, vid hvilket
jag så ofta smorde min tjocka lekamen. Men Gudnås! det
dröjer nog en vacker tid innan jag får återse "syndens
stad". Jag måste nu endast och allenast arbeta på
mina björnars utodande, ty skulder är väl det mest
odrägliga bihang man kan få här på vandringen genom
jemmerdalen. Men blir jag en gång fri från dessa -

då–––-!!! - Hörpå! jag har ett ypperligt förslag
att göra

dig: adoptera helt simpelt den "glade", "spirituelle"
och intressante skalden Wilh. von Braun. Jag känner
mannen särdeles väl och jag vet bestämdt att han är
i stort behof af en för-3 7} Till densamme.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/b0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free