Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En midsommarsaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kornknarren ropar i åkrarna och på ängen, och blomdoften
slår inte bara i näsan. Den går rakt in i hjärtat
och ställer till ett jäkla liv. Ja, jag vill inte gå in
i detaljer. Möjligen har en eller annan läsare varit
härute under denna ljuvliga och förförliga tid.
Sjövikarna stå fulla av fiskar, som bara gå och
vänta på att ett under skall ske. Kråkorna skrika
av moderskärlek. Och denna doft av blommor!
Herre gud!! Vem kan motstå den?
Icke var det då underligt, att mästerskräddarn
Schölin, 30 år gammal, elegant, tip top
ut i fingerspetsarna, hasade sig ned från bordet,
där han sökt lägga sin själ i sitsen på ett par
cheviotbyxor, och gav sig ut, lystrande till
kornknarrens kärva musik och nosande efter unga
flickors vittring. Han ikläder sig sin mest
förföriska kostym, randiga byxor och fantasijaquette.
Han stryker med sin violtvål ett par gånger över
sina små svarta mustascher, doppar fingrarna i
smörburken och slätar ut sitt svarta hår, påsätter
halmhatten och går ner på vägen, lyssnar och
vädrar. Ha! Från ångbåtsbryggan hörs
handklaverslåt och taktfast fottramp. Schölin är ute
på kärleksstigen. Han bryter diskret en
syrenklase från busken vid grinden, tänder en
Commerce och är redo som en kärlekens scout.
Kornknarren knarkar i den gröna åkern. En
lätt dimma stiger från ängen. En försenad taltrast
ger sin själ genom strupen, och på avstånd brusar
havet.
Schölin påskyndar sina steg. Han är van att
segra i kvinnolek uppe i landet. Men om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
