Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pingst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vattnet har sjunkit hastigt och runt kobbarna
lämnat kvar en vit saltrand, som ser ut som snö.
Men eljest är allt sommar och leende därute och
genom det stilla plasket i stranden och den svaga
brisens sus i tallarna höres alfågelns musik
bedårande klangskön, ett det vackraste
ackompanjemang till vårens tusen andra melodier.
Nu borde den pingstfirande mänskligheten
passa på att vara hänryckt. Luft- och
vattenandarna äro gynnsamt stämda. Nu borde vita
lustjakter med blåsippsgirlander i master och rår
och glada människor på däck under sång och
musik stäva ut från alla stränder, ut på det
lockande, glittrande vänliga havet. Egentligen skulle
de ha sidensegel och förgyllda rår. Men det vore
kanske ändå bättre med vattentäta skott och
förstklassig livräddningsattiralj.
Jag vet icke, vilken makt som just nu tvingar
mig att berätta en hemsk historia från havet
härutanför. Men det är icke alltid så ljuvt drömblått
som i dag.
En marsdag för många år sedan gingo en
gammal fiskare och hans son ut i sälisen. De hade
från utkiksberget sett ett par brunnar långt utanför
Storbrottet. Sälen borde redan ha fått kutar och
dessa måste vara så unga, att de icke kunde
simma. Alltså fanns det utsikter att få slå någon
kut om icke rent av en fullvuxen hona vid
brunnarna.
Med var sin kälke, bössa och pikstav gingo
de ut på isen. Vädret var det vackraste, solsken
och stark kyla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
