Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min gamla koster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liv på mitt samvete. — Nej, nej, felet var det
att jag inte hade skött den, båten var den bästa
båt av det slaget i hela Roslagen. — Vad jag ville
ha? — Ingenting, men jag tvår mina händer, jag
vill ingenting ha att göra med er drunkning. —
Hi-hi! Drunkna! Då simmar vi hem hellre på
säckarna — va kostar båten? — Ingenting, men
kom ihåg, att ni, som ä gamla sjömän, får klara
er bäst ni kan! — Vem ska båten skrivas på,
för den måste ha nån ägare? — Jag skänker
den till hela byalaget.
Därigenom hade jag mig ovetande sått split
i byn. Ty ingen ville stå för rulljansen. De seglade
några gånger till kvarns och funno, att hon läckte.
De slogo på blyplåtar, drevade här och var, men
var och en av ägarna fordrade av alla de andra,
att de skulle se efter det hela. Det blev gurgel
och fiendskap — och en vacker dag sålde byalaget
båten till några arbetare vid Finnby såg för en
spottstyver.
Reparationerna hade ju varit ytliga, och det
kommo Finnbypojkarna snart underfund med. Hon
började läcka på fullt allvar. Mellan Grisslehamn
och Finnby är väl en svensk mil. Med god bris
hunno Finnbypojkarna segla mellan Finnby och
Grisslehamn, men nätt och jämnt. Ty då kostern
kom mitt för Käringsundet, var den halv med
vatten, och de hade intet annat att göra än att köra
den på grund. Så gingo de i land, söpo och
dansade, och när hemresan gällde, gällde det
också att pumpa läns, hissa på och segla för att på
morgonen åter tvingas sätta båten på grund i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
