Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT AF LH KOTYLEDONE UNAS FÖRSTÄRKNINGSSTADIER 135
må äfven omnämnas, hurusom hos flere med utlöpande
föryngrings-skott försedda arter det epikotyla hufvudskottet genom ren rosettnatur
afviker från de förr eller senare utbildade antingen alltigenom
sträck-ledade eller i spetsarna rosettbildande utlöparskotten; typiska exempel
på dylika arter äro Trifolium repens (se Sylvén, 1. c., I, speciell del,
p. 294, II, allmän del, p. 61; irmisch, Til.: Ueber Lathyrus tuberosus
und einige andere Papilionaceen. Hotan. Zeitung. Halle 1859, p.
66—7) och Antennaria tiioica (se Sylvén, 1. c., I, speciell del, p. 24,
II, allmän del, p. 63; warming: Om Skudbygning etc., p. 51; brundin:
Bidrag till kännedomen om de svenska fanerogama örternas
skottut-veckling etc., p. 70), den förra med alltigenom sträckledade, den senare
med i spetsarna rosettbildande utlöpare. — Hos några arter förekomma
oregelbundenheter med afseende på det epikotyla hufvudskottets
inter-nodieutbildning, i det att detta antingen utbildas såsom ett typiskt
rosett-skott eller (vanligen i undantagsfall) förr eller senare utbildas såsom ett
de normala föryngringsskotten liknande utlöparskott; så exempelvis hos
Oxalis acetosella (se Sylvén, 1. c., I, speciell del, p. 180, II, allmän del,
p. 62; jmf. här äfven kjellman, F. R.: Om arten och omfattningen
af det uppbyggande arbete, som under groningsåret utföres af svenska
vårgroende pollakantiska växter, särskildt örter. Bot. Notiser. Lund 1901,
p. 259—60).
Äfven andra slags förändringar förekomma med afseende pä
inter-nodieutbildningen. Så må främst påpekas det slag af förändring eller
omslag i utvecklingen, som inträder å våra Nymphæaceers
förstaårs-plantor. Här utbildas nämligen det första epikotyla internodiet mer
eller mindre starkt i längd, exempelvis hos Nymphæa alba c:a 1—1,5
cm. långt, under det att alla de senare internodierna äro rosettlikt
förkortade. Hos Nymphæaceerna tillkommer dessutom den förändringen i
epikotylens utbildning, att epikotylen, efter att ä det första, förlängda
internodiet hafva varit trådfin, senare såsom rosettbladbärande ansväller
och blifver rhizombildande (se närmare Sylvén, 1. c., I, speciell del, p.
284—5).
Hos några arter inträder under första året, hos andra först under
andra året förändring i bladställningen. Så utbildas hos den som äldre
typiskt spiralbladiga Prunus pacius de båda första örtbladen hvarandra
typiskt motsatta, men spiralbladighet uppträder dock redan första året,
i det att andra och tredje örtbladen ej fullt samtidigt komma till
utveckling och därför ej stå hvarandra fullt motsatta (se Sylvén, 1. c., I,
speciell del, p. 212, II, allmän del, p. 33). Prunus avium och cerasus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
