Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15°
gunnar samuelsson
mum, därom äro alla, som sysslat med hithörande frågor, ense. Men
när frågan gäller, under huru stor del af Litorinahöjningen samma högre
temperatur fortfarit, äro meningarna delade.
gunnar Andersson anser,1 att »den postglaciala
klimatförsämringen» började vid Litorinahöjningens inträdande. Denna åsikt grundar
han främst på den omständigheten, att högst 22 "/„ af alla af honom
(1902) kända fyndorter för fossil hassel ligga nedanför L. G. R.
sernander har emellertid redan för 15 år sedan och sedan upprepade
gånger framhållit som sin åsikt, att klimatförsämringen inträffat vida
senare, t. ex. för ej länge sedan i en uppsats »Flytjord i svenska
fjälltrakter- (Geol. Fören. Förhandl. Hcl. 27, 1905) pp. 75 o. ff. L. von
Post har ännu senare2 framhållit åtskilliga fakta, särskildt från södra
och mellersta Sverige, äfvensom från södra Finland, som tala i samma
riktning. Enligt de båda senares åsikt skulle den postglaciala
klimatförsämringen ha inträffat först på öfvergången mellan den subboreala
och den subatlantiska tiden. Som enligt sernander den subboreala
perioden inträffade först sedan omkr. 80 °/0 af Litorinahöjningen
försiggått, är det en högst väsentlig skillnad mellan Gunnar Anderssons
och dessa senares åsikt.
Mitt fynd af hassel vid Lokbodarne visar, att hasseln vuxit här
under hela den subboreala perioden. 1 sin stora hasselmonografi finner
Gunnar Andersson inga omständigheter, som synas honom tala för
att det varma klimatet rådt så länge. Mig tyckes det dock, som om
flera af de nya profiler, han meddelar, äfvensom flera äldre visa, att
mitt fynd af hassel och lind i subboreala lager ingalunda är enastående,
utan tvärtom att fynd i så unga lager äro ganska vanliga. Det torde
i detta sammanhang vara på sin plats att något närmare omnämna de
viktigaste af dessa fynd.
Den första uppgiften om hassel i subboreala lager norr om dess
nuvarande klimatiska gräns är R. Sernanders fynd3 (1889) af talrika,
väl utbildade hasselnötter i Timmermossen, Näs s:n (Ångermanland) i
ett stubblager af tall, gråal och björk, hvilket han anser härröra från
slutet af den subboreala perioden. I den ofvanliggande subatlantiska
torfven funnos inga nötter. Denna plats är emellertid belägen söder
om den nordligaste reliktlokalen för lefvande hassel i Ångermanland.
’ G. Andersson, 1. c. p. 144.
2 L. von Post, 1. c. pp. 272—277.
° R. Sernander, Die Einwanderung d. Fichte etc., p. 62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
