Botaniska notiser / 1839 / 16 (1839-1846) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förutskicka några anmärkningar öfver hela slägtets indelning i
sektioner.

Som bekant är, afsöndrade först R. Brown från slägtet
Draba, sådant det af Linné begränsades, Dr. pyrenaica
såsom eget slägte under namn af Petrocallis, hvilket
hufvudsakligen skiljes från Draba: loculis siliculæ dispermis,
funiculis umbilicalibus dissepimento adnatis, cotyledonibus
obli-que accumbentibus; derefter äfsöndrade Decandolle Draba
verna et affines under namn af Erophila, hvilket slägtes
enda karakter innefattades i petala biparlita. De under Draba
qvarstående arterna indelar Decandolle i 5 sektioner, hvilka
han på följande sätt karakteriserar:

1.	Aizopsis: Perennes. Scapus nudus. Folia rigida ciliata. Flores flavi. Stylus filiformis varius.
2.	Chrysodraba: Perennes. Folia non rigida nec carinata. Flores flavi. Stylus subnullus aut brevis.
3.	Leucodraba: Perennes. Folia non rigida. Flores albi.
4.	Holarges: Annuæ aut biennes. Stylus brevis.
5.	Drabella: Annuæ aut biennes, Stylus nullus.

Af dessa sektioner äro den första och femte ganska
naturliga och lätt distinkta; deremot synas mig de trenne
öfriga alltför artificiella och icke grundade på nog konstanta
och utmärkta karakterer. Blommornas färg utgöra nemligen
den enda skilnaden mellan Chryso- och Leuco-drabæ, hvilka
i allt öfrigt äro lika; men denna karakter är af ett vida
underordnadt värde och icke absolut konstant. Sålunda har
jag sjelf flerfaldiga gånger funnit Dr. alpina med bleka,
nästan hvitaktiga blommor, och af Dr. glacialis har jag från
Grönland sett lika beskaffade exemplar, hvilka man, då man
blott ser på blommornas färg, svårligen kan skilja från torra
exemplar af Dr. hirta, hvars blommor äfven i lefvande
tillstånd stöta i svafvelgult, hvilken färg de torra nästan alltid
antaga.                (Fortsättes).

Lund, tryckt uti Berlingska Boktryckeriet, 1839.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>