- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1846 /
20

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

pulla, mln/ata och Uuxbttumii, (ill dess vi, efter
endenallra-besvärlignsle vandring, nådde under Alafjellel. Anda fram lill
Wirihjaur, hvilken skymtade i fonden, och långt bort i norr
öppnade sig en dal, begränsad i söder af Ala, i norr af
Maddoi-ves höga spetsar, genomskuren af Alkajock, och fylld af den
yppigaste pil- och slarr-vegelalion. Här förekom i lemlig
ym-nighet Pediru/aris flitmmen och hirs nia, Carex capi/ala,
wi-croglochin och parallela, Juncns arrtirns, Piiigiiicula
alpina, Wahlbergella opetata, och öfriga allmännare fjellväxler.
I den Lappkåla, som mellan pilbuskarne vid flodsstranden stod
uppslagen, tillbragte jag en dräglig natt, lill kl. 3 på morgonen,
då vi, plågade af moln af mygg, öfver sumpmarker och pilsnår
nådde W i r i h j a u r.

Stilla, som en spegel, låg nu Stormarnes sjö (det betyder
namnet), och i dess yla målade sig Norges fjell vall mej de isigt
gnistrande glaciererna Tulpajegna och olaliga andra fjell toppar
sträckande sina ofantliga snöfält ända lill sjöns stränder. I norr reste sig
Allaks massor, i vester skjöl Stora Tilir ut sill smala långa näs,
och i söder höjde Kirkivaara, Jolli, Kåbrinoive, Stora och Lilla
Thokin saml Kajsals sina spetsar. Det var en rysligt skön
anblick. Ty alt stå midt inne i sådan storartad natur, midt
framför dessa omätliga massor al berg och snö och is och vallen,
der måsars och änders skrän äro de enda ljud som förnimmas,
en ödemark, hvarifrån menniskan måste fly, — della inger på
en gång förundran och fasa. — I en ypperlig bål rodde vi ul;
sjön, nyss lugn, häfde för den lätta vinden snart höga och
blågröna böljor, men de drefvo oss så myckel snarare in lill
målet: Sirkaloukt, en vik vid Wiribjaurs sydöslra hörn. 1 en
kåta som Menlös — den bland alla Tourpon-Lapparrie rikaste,
emedan han skalladc för hela södra WirihjaurslanJet —
uppslagit bland de pillundar, hvilka gifvit viken sitL namn,
inlogerade jag mig, görande bekantskap både med en Lapps
gästvänlighet, och med den nalur, som utmärker dessa fjell,
centralpunkten för Sverges nordliga bergssyslem.

Min första omsorg var all besöka det närmast liggande
Kajsals. Del är elt rundt, ej synnerligen högt fjell; nu var det ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1846/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free