Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
klädda och temligen låga, erbjuda just ingen synnerligt skon
anblick. Från Gullholmen, der nattlägret logs, rodde vi dagen
derpå till den stora sjöns slut, der vid Afvaviken (samma
IIie-racium som vid Kaskar, jemte borea/e, förekom ock här) vi
stego i land och började den 2 mils långa vandringen till
A.rf-vidsjaur. Vi hade nu återkommit till dessa så ökända
Lappmarksskogar, der tallarna, brände, glest spira upp änurkulligt
sandig jordmån, än ur enformigt vidsträckta myrirakier. Rn
krokigt formad sjö öfverfors på usla bålar; här anmärktes furst
Nymp/iæa alba. Midt inne i skogen ligger på ett afröjdl
slälle och mellan 4 sjöar del läcka Arfvidsjaur med sin vackra
kyrka; från fönstren synas de sista fjellen med sina ännu
något kala hjessor, annars idel skog. Regn och storm hindrade
från vidsträcktare utvandringar. Rum ex aqualicus! stod liär
ymnig och gigantisk vid sjöstränderna; Sa/ix canescens, en
storväxt Carex ampnUucea (dock langl skiljd från bullalu),
en mängd former af Sa/ices, synnerligast Lapponum, stodo vid
qvarnen; i åkrarnc: Lamium amp/exicau/e (förut ej sedd
längre än till Ångermanland), och vid husen: Artemisia vulgaris
(ej anmärkt högre upp än vid Lycksele).
Från den ena byen förflyttade vi oss sedermera till den
andra pä dagsmarscher, vanligen af 2 mils längd (från
Arjeploug till Arfvidsjaur är 8^ mil och derifrån till Skellefteå
15J mil). I)e gingo nästan alla genom enformiga skogar eller
ödsliga nyrer; samma karakter var utpreglad hos dem alla,
och föga intresse skulle det derföre medföra all vidröra hvar
och en särskildt. Vegetationen består i dessa skogar nästan ensamt
af Vacciuium och Ilubus Chamæmoms, samt flera Ca r tres och
Sa/ix livida; i sjöarne ligga Nup/tar (iniermedium!) och
l’o-tamogeton valans, och kärren lysa röda af Drosera, Jttncus
stygius och Sphagnum. Men på de behagligare och öppna
ställen hafva menniskorna allt mer och mer slagit upp sina
boningar, i hvilka trefnad och välmåga nu äro väl hemmastadde.
Vid Aborreträsk insamlades former af Sa/ix canescens;
Se I i mim paluslre, Lysimachia I hyrsiflora, Erysimum
cheiran-Ihoides (ny för Lappland!), Galium infe stum och Fo/ygonum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
