Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3H
utom det att den till den grad aftager i storlek, alt den
slutligen helt och hållet har utseende af Salix reticulata,
får den i afseende på frukterna en hell annan färg;
dessa, som alltid i de lägre skogtraklerna äro rent
gröna, blifva uppe bland fjällen röda, ja mörkbruna!
Soli-dago Virgaurea slutligen, som på backarne kring
Quick-jocks kyrkogård i regio subalpina har en särdeles reslig
växt, synnerligt stora och skona gula blommor
(Wahlenberg har ock annolerat den såsom variatio alpestris), fann
jag på den närbelägna Wallispiken knappt lumshög och
mycket mörk! Intet vore lättare än att efter behag öka
dessa exempel (llicracium alpinum, Leontodon autumnalc,
Gnaphalium supinum, Krigeron uniflorus, Coeloglossum
vi-ride, m. fi.) pä de stora förändringar växterna undergå,
då de i fjelllrakter aflägsna sig från sin ursprungliga
station; men det anförda ma vara nog för att antyda att ett
sådant förhållande iiger rum.
Anställa vi slutligen en granskning med de
karakterer, hvilka blifvit uppgifne såsom artskillnader mellan
de ifrågavarande växterna, torde resultatet blifva, alt de
lätteligen kunna förklaras ur locala omständigheter.
Beträffande olikheten i reslighel och färg, ar det redan
ådagalagt, att detta är något, som kan anmärkas på snart
sagdt alla rent lappska arter; jag kan ej påminna mig en
enda Carex, sonx i de högre fjelltraklerna har någon annan
färg iin den mörka, såsom C. atrata, alpina (h\ilken pä
fjellen i regio subsylvalica och subalpina är ganska
reslig och ljusgrön, men i högre fjelltrakter fingershög och
svart som C. nigra!) ustulata, capilata (den är i
skogstrakterna spenslig och blekgrön, bland fjellen robust och
svartbrun!), Buxbaumii (var. alpicola är ganska svart,
särdeles fjällen) bicolor! och alla C. disligmatifæ. Alt i och
ined stråets förkortning och större stadighet axen blifva
färre, mer eller mindre oskaftade och tjocka eller
klubb-lika, iir lika tydligt. Del är delta, som Læstadius kallar en
vegelalio collectiva, del äf likasom voro flera
blomdelar fiorenade till färre, — hvarföre dessa ock blifva större
(Ranunculus acris pumilus, Luzula spadicea, sudetica m. fi.),
och denna delames hopdragning är märkbar äfven i
frukternas beskaffenhet. I)e äro väl icke större på C. pulla
och rotundata än på C. vesicaria och C. ampullacea, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
