Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13!>
rörande några af Linnés omtvistade växtarter "(1840. p. 81); Olol
Rudbecks Lappska vävter (1811. p. 49, 65); Vårens utveckling vid
Gefle 1840 ocli 18-51 (1S42. p. 05); d:o d.o 1812 och 1S43 (1844.
]>. 177), bot. sektionens Julli, vid INatiii f.-mötet i| hiisliania (1844.
p. 97); Anmärkningar \id Prof. Fries reservation etc. (1845. p. 137);
gränserna för några växter i Sverige utvidgade (1845. p. 53;;
Undersökning om Linnés Orchis iatifoha och incarnata (1846. p. 145);
Vårens utveckling vid Gefle 1844-1846 (18iü. p. 150); JNotisci för
behandlingen af en del växter i Sv. O. IN". Kxcursions-Flora (1846. p. 161).
Hvad Dr Hal lman »åsom lakare varit, hvad han såsom sådan
verkat, är ltär ej rum att omförmäla. Menniskovän i ]|jerta och själ,
ord och handling, tillhörde han hvad fäderneslandet i detta
hänseende äger ypperst; han» största medicinska arbete är den allmänt
spridda och värderade »Huslaknren eller allmänna och enskilda
föreskrifter i sundhetslära saml sjukdomslara.» Stöck|l 1828 ocli 1S30.
Del är val sannl, att Dr Ilartman cj hörde till dessa vetenskapens
giganter, som med den vida omfattningen af den rikaste erfarenhet,
i ljuset af det väldigaste snille och genom spelet af den till visshet
höjda fantasien, öppna nya utsigter at alla håll, promulgera idéer,
som antaga formen af klara lagar, rycka vetenskapen med kraft fram
«not sitt mal, ocli bilda kring sig skolor, ur hvilka rekryter utgå, det
närvarande till stöd, det kommande till tjenst. — Ilartman \ar och
wilc aldrig vara annat, an en af dessa stilla arbetare, som af själ och
hjerta egna sig åt det nyttiga, som med idkehg flit och den djupaste
grundligliet forska, granska och ulan afvägar af känslospräng söka
utfinna huru det är och icke fråga efter huru det bör vara, och som
sedermera, efter detta bepröfvande, enkelt och öppet framlägga huru
de funnit det vara, utan stridande föraekelse att ju icke andra kunnat
se det annorlunda, men hvilka kunna taga det omtvistade under nytt
oniprofvande och sedan, med ingående pä en annan åsigt, öfvergifva sin
förra. (Derutinnan se vi förklaringen, hvarföre Dr Il artman ofta nog
i en efterföljande upplaga antog hvad ban i den förra betvillat, ocb
hvarföre ban väl > början kunde vara betänksam mol det nya, men efter
ytterligare granskning egna det sitt fulla erkännande.) Derföre —
emedan hos Hartman saken var det väsendtligaste, och det
subjec-tiva tycket hufvudsaken underordnadt — skola hans arbeten hafva
elt beslåndande värde, och sa länge inom Skandinavien växtriket och
dess studium är elt mål för kailek och nit, skola Ilartmans
forskningar alltid stå såsom förträffliga hjelpmedel.
Vetenskapen skj ndar ined hast frainat; hvad som i d ig är eu
ny upptäckt, bar i morgon åldrats, hvad som nu stai högl, ar snart
undanträngdt för lusendefallt annat; äfven inom v art fädernesland
hafva, genom ypperliga befordrare, naturvetenskaperna natt en bog
grad af utbildning; botaniken är ej vanlottad. Men huru kraftigt den
nja stammen skjuter, huru rik dess krona, sköna dess blommor och
ymniga dess fruklei än ma blifva — tacksamheten mol dem, som
planterat ocli lill en tid vårdat detta den goda kunskapens träd, skall ej
förgå. d—n.
STOCK HO I M, THYtKT IIOS JOH. BECKMAN, 1849.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
