Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i «3
Forf. beskrifver ]jur 1,341 växtarter, hvaraf 134 böra
till kultur- eller prydnadsväxter ocb 1,207 äro
verkeligen inhemska pä en trakt af 6 tyska mils bredd. Af
dessa spontana växtalsler ;<ro 724 perenns, 27(i annuella,
103 bienna, 9.’> busk- oi li trädartade; 910 arter
till-böra Dicotyledoncriia, 297 Monocotvledonerna, alla
sammanfattade under 110 Familjer, hvaraf bland Dicotyled.
Compositæ äro de talrikaste, med 151 arter; och bland
Monocot. Gramincæ, ägande 97 arter.
Floran börjar med Clavis generum Linnæanus; derpå
följer en Öfversigt af Nai. familjerne, enl. Dc Caridolles
system, och sist sjelfva floran, ordnad i enlighet med
Koehs Synopsis. Hvad man af sjelfva innehållet
företrädesvis anmarker, är följande: Thalictrum minus
Spren-gel, Rchb. saxon., är Th. ßcxuosum ßernb., den rätta TA.
minus L. synes ej finnas der i trakten. Under
Ranunculus aqvatilis sammanfattar G. R. peltalus DC., truncalus Koch,
quinquclobus Koch, capitlaceus Thuill. o. succulcntus Koch,
samt skiljer R. paucistamineus for dess alltid nedsänkta
blad ocb B—10 ståndare. Helianlhemum octandicum
finnes flerstädes; under benämningen Viola recta G eke
innefattas V. percisifolia Sclik. (=Y. elatior Fr.), V. lactea Sm.
och V. strida Ilornem. (V. Ruppii Alb, V. ncmoralis Kiitz.)
»De bland buskar och vid deras kanter växande äro vida större
och håriga, samt bilda V. percisifolia Schk.; ju längre från
buskarne, desto mera aftaga de i storlek och bärighet, blifva
slutligen belt glatta och se ut som V. lactea Sm.
Specifik skillnad förmår förf. ej heller angifva for V. slricta.»
Till sådana slutledningar kommer man lätt, då man tilltror
sig inom några mils rymd kunna uppfatta, hvad som
endast bhr klart gcnotn aktgifvande på de olika
förhållanderna under en vidsträckt geographisk utbredning, såsom
t. ex. bos oss, der ett sådant misskännande af Violernas
art-beskaffenhet väl ej lärer kunna komma i fråga.
»Enligt Benekens noggranna iakttagelser är Sagina cihata Fr. ej
specifikt skiljd från S. apetala L.»! S. glauca NV it Ii.
uppställes såsom från S. graminea L. skiljd art "). Såsom
*) Med anledning häraf torde det förtjena ]>à flere stallen hos oss
undersökas, huruvida ej S. glauca kan vara rent dioecist, om ej
den blott honbfirnude växten är den, som utni.iikes af sin reni
gräsgröna färg och smärre blommor (=Sl Uillemana Munch?),
iller om i delt i föl hållande k’111 gifvas n;V*i:i föränd ringai 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
