Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Zoologer begynt bearbeta detla fiill för undersökningar;
botanisternas bidrag alt häröfver sprida ljus iiro mycket
ringa. Bland de vigtigaste frågor vid dessa
undersökningar är visserligen den om uppkomsten ocli utbredningen
af den växtverld, som nu betäcker jordytan; och af dessa
framställa sig vissa grundfrågor, hvilka först måste
afgöras.
1. Der frågas således, om hvarje växt-art
ursprungligen har uppstått pä ett ställe (s. k. centrum), hvarifrån
den sedermera utbredt sig öfver mindre eller större,
stundom öfver ofantliga sträckor, eller om man far antaga,
att samma växt-art ursprungligen uppkommit på flera, ofta
långt från hvarandra aflägsnade ställen; hvarmed då också
den frågan slår i sammanhang, om det är nödvändigt alt
för hvarje växt-art antaga en enda individ (eller två, i
fall de båda könen finnas åtskiljde på tvenne plantor),
eller om man kan förutsätta flera ursprungliga individer.
När man så bestämmer artbegreppet, all det iir en
samling af individer, som &l)a härstamma från en enda,
så grundar man begreppet på en hypothes, eller
förutsätter hvad som först skall bevisas, ty man har ej anfört
något bevis för ett sådant gemensamt ursprung. Älen
afser man de förhållanden, som den nuvarande
geogra-pliiska fördelningen företer, sä blifver denna hypothes
högst osannolik, i några fall alldeles oantaglig. Ty för
att kunna genomföra idén om hvarje arts gemensamma
centrum, måste man uppvisa medlen för dess
vandringar. Men lått skall man inse, att om an dessa ofla
nog äro förbanden, äro dc dock i de flesta fall alldeles
otillräckliga alt förklara samma växtarts förekomst i långt
aflägsna länder. Dessa medel äro neml. menniskorna, som
medelst sin verksamhet, dels med dels ulan afsigt, föra
växter från ett ställe Lill elt annat; dernäst hafsström—
marne, som bringa växternas frukter frän kust till kust
(kokos-nöten); lloden, som förer berg-växternas frukter
eller frön ned i dalarne; vinden, som kringsprider
växt-frön och frukter, särdeles sådane, som hafva en
beklädnad af hår, fjun eller s. k. vingar, som göra att de liitt
kunna bortföras; foglar, som likaledes stundom kunna
befrämja utbredningen. Vidare kan man, der den geo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
