Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
En annan egenskap hos en del af Alpfloran ar cn
imärkelig obestämdhet i artförhüllandel, ett påfallande
form-wacklaride, som gör di.t oändeligen svårt, for alt ej saga
CDniöjhgf, all bestämma arierna, hvarföre i vissa former
ejn forfaltare antager mänga, en annan fa arter. Jag
vall hlolt anmärka si. Draba, Arabis, l/ieracium, Gentiana,
SSalix- Denna brist på fasthet i formerna ar bär sa
myc-kiet mera anmärkningsvärd, som alpväxterna meia bildas
gjcnom knoppar, an genom fi ön, oeh knopp-förökandet,
ssom bekant ar, snarare bevarar artens karaktercr, ar
fortplantningen genom frö gor det. Är den föreställning
rik-liig, som jag ofvan antydt, alt växterna ej uppkommit af
cjnskildta slamarler ulan af många individer, så kunde
diet \al svnas antai.li t, att först efterhand arter danats
ön’
dleiutaf, att nagra af de närstående formerna småningom
g^enoin forlplanlning af frön eller knoppar hafva stadgat
Stiu typ, under det all andra former blifvit af dein for—
trrängda. Men förhöll det sig på della säll, så måsle ju
dlen äldre floran hafva Hera oeh mera fasta former än den
y/ngre. Då formedclst menniskans inveikan nya former
(waneteler) danas, så uppstod, enligt denna åsigt, en
åttergång till ett ursprungligt naturförhållande. Emedlertid
ftörlorar delta resultat mycket i sin bevisningskrafl derigenom,
allt äfven i den skandinaviska fjellfloran, som ma anses
siåsoni äldre, slor obestämdhet i formerna visa sig, så alt
iman till följd deraf kunde blifva mera benägen att söka
oirsakcn härtill i den större mångfald af lokala
forhål-laanden.
Oaktadt jng tror, alt det således finnes anlagliga skäl
aili anse alpfloran för yngre än mellan-Europas Flora oeh
Slkandinaviens fjell-Flora, ar del dock ingalunda min mening
aili anse sådant som bevisadt. For all komma till
saker-lnet härutinnan fordras en mängd upplysningar om de
geognostiska förhållanderna, som vi ännu sakna, och för
allt sluta från Flororms inre karaktercr är nödvändigt alt
vii vid jemförelse af flera eller mänga F|oror erhålla bevis
f<or betydelsen af de talförhållanden, de erbjuda mellan
biufvud^ruppcrna samt Horornas öfriga karaktercr. Det
air först genom ett rölt allvarsamt samarbete af
Dolani-stter, Geologer och Zoologer, vi på delta säll kunna vänta
niugon saker skörd Min afsigt har endast variL alt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
