- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1850 /
181

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

af 3:ne delar: skifva, skaft ocb den nedersta
omfattande strutlika delen), oeh rötterna ej annat an
nedåtgående, ur lentieeller frambrutne bladlörlångningar.

Genom ett niirmare studium af plantans tillväxt och
bladens och stammens natur gaf Gaudichaud åt läran
om stammens och bladets gemensamma ursprung en större
utveckling. Växten utgöres, enligt hans åsigt, i början
af ett s. k. cotvlcdonar-blad (pbyton), hvilket, allt efter
de tilltagande kärlen, kan delas i ett uppåt- och ett
nedstigande system. Det sednare är rotämnet, det förra
utgöres af 5: ne delar (mérithalles) — sljelkdclen, bladskaftet
och skifvam — hvilka bilda början till stammen. Först
visar sig meinl. plumulans colyledonai blad, från hvilket
del andra utbildas o. s. v. sa at|, genom denna förening
af det uppstigande systemets delar stammen utdrages i
längden och blifver till bela sin byggnad sammansatt af
dylika likartade bladdelar. Deremot sträfvar hvarje blads
nedstigande karlsystem, (jemförligt med cotyledonarbladels
radicula) till roten och vidgar stammens bredd. Hvarje
äldre blad intaget således i den förtjockade stammen det
inre, hvarje nyare det yttre af densamma. — Deu
sednare åsigten, att stammens tilltagande i tjocklek sker
genom bladens så alt säga rötter, lndka ständigt nedstiga
inom barken och bilda vedens och bastets alla nya lager,
hade ledan förut Du Petit Thou ars och Lind ley
framställt.

För alt således utröna, huruvida de appendikulära
delarne och axeln fno till sin uppkomst och biologiska
natur likartade oeh blott till den yttre formen olika
modi-licationer af ett grundorgan, bladet, har Förf., med
begagnande .af Klotzschs undersökningar, på ell anlal
växter af skiljda familjer sökt iakttaga de förhållanden,
hvarunder dessa organer visa sig till hvarandra såväl vid
deras första uppkomst som under deras vidare utbildning.

1. Pia n lans första tillväxt.

a Dicotykdoner.

Undersöker man den inre byggnaden bos cn groende
Di cotylcdon (t. cx. Sisymbrium, Spergula, llolosteum), så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:34:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1850/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free