Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soo
aconililolius, Gentiana asclepiadea, Hieraeium prcnanlhoides,
Crepis grandiflora, Veralrum album, Aconiltim Napellus
VVimmcr utölvar dock ingalunda delta sätt att fabricera
mellanformer, ocli derigenom innebära hans uppgifter all den sanning och
trovärdighet, lill följe hvaraf frågan om hvbridilelcr bland
Salices,såsom den af honom behandlas, ej får ined tvifvel skjutas iit sidan. —
Att således del gifves i Schlesien, likasom troligen allestädes, en massa
dylika mellanformer, är ett faktum, lika visst som det, att de ej äro
några fi, enstaka företeelser, nog obetydliga lör att ej lagas med i
räkningen. Wimmer uppräknar nu (i »Bericht Heber die
Verhand-lungen der botanischen Section im Jalire 1849») jemnt 50 hybrider,
hvaraf det öfvervägande största antalet af honom sjelf är funnet i
Schlesien. De arter, hvilka här allmännast förekomma, äro: S. pentandra,
fragilis, a|ha, amvgdalina, viminalis, Innceolata, Smithiana, Caprea,
cinerea, aurita, silrsiaca och purpurea, således med få undantag
nästan alla arter, hvilka för det mesta äro föremål för odling och till
följd deraf misshandling (neml. att topphuggas, böjas, planteras på
ursprungligen otjenlig mark o. s. v.). Några af dessa, t. ex. S.
purpurea och amvgdalina samt silesiaca i fjellregionerna, uppträda i
oerhörda massor, bestämma ofta en hcl nejds physiogriomi och
inverka, så att säga, skenbart äfven pa sina grannar. Mig åtminstone
ville del synas som kunde man rätt väl märka, all växter, framför
aili pilbtiskarnc (i likhet med hvad man inom den öfriga organiska
verlden och ej minst bland menniskorna sjelfva finner), mottaga
intryck id’ sin omgifning, nog verksamt atl -svnas äfven i det yttre. När
t. ex. Salt.v g/auca tränger sig in bland S. pAylivirJolia, der denna
längs flodstränderna i Lappland bildar sina vidsträckta alleer, blifva
dess blad mer eller mindre grönglänsande och fi en fastare consisleus;
i sumpmarkerna omgifven al .S\ nigricans synes den alltid med mera
knutig grcnbvggnad saml tunnare och gràludnare blad;.på
ljellslutt-ningarne och inv id S. la na la, som der frodas i stora massor, glänsa
bladen al silfver-ludd, och slutligen uppe på fjellplatäerna, der af
Pilar den dunkellgröna S. myrsinites bäst trifves, förekommer
S-glauca oftast under den slutligen svartnande formen, som beskrifvits
såsom S. glniica* pullula. Jag ville härmed antyda möjligheten af
all S. silesiaca, viminalis, Caprea, repens och incana jemte flera
kunna, då ell och annat exemplar af dem (ty det hörer naturligtvis
till hybridernas natur alt förekomma ytterst enstaka, för såvidt som
de ej genom plantering mångfaldigat sig) trängt sig in mellan
S.pur-purra, som längs bäckarna förekommer i största ymnighel, i sitt yttre
al denna erhålla något slägt tycke, ulan att hafva alstrats genom
verklig hybndisation. Delta är ock en supposition, lika mycket som
hy-briditetsåsigten, hvilken på sin höjd ännu kan gälla något såsom en
anlieipation af ett förhållande, hvars riktighet direkta rön måste
be-S try ka. Prof. Wiimncr medgifver också sjelf det oafgjorda i deu ifi
å-gavaraodc läran, inser huru lätt den kan af heqvämligheten begag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
