Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
den yppigaste vegetationen. Hur (inner man enstaka
boningar (s. k Bauden), hvars inncvanarc, pä samma gång
de af pligt och till förtjenst äro värdsbusidkare, väl
försedda med alla de så fasta som flytande läckerheter, hvilka
dc talrika resande kunna önska sig, äfven drifva en vidt
utgrenad boskapsskötsel, till följd hvaraf det ymniga
gödslandet i hög grad bidrager att framkalla den vegetationens
yppighel, hvartill for öfrigt det från dc öfre regionerna
liedJlylande vattnet lemnar så rika anledningar. Jemte
Calamagrostis Ilalleriana, Phleurn alpinum, Aira cæspitosa
och vanligare gräs bildas dessa bördiga ängar till största
delen af Polygonum Bistorta, som årligen sås; och det är
hufvudsakligen här som Aconitum Napellus, Bartsia alpina,
Hieracium prenanthoides, paludosum och auranliacum,
Phy-tcuma spicalum, Epilobium alpinum, Bumex alpinas,
Ranunculus lanuginosus och aconitifohus, Potentilla aurea,
Viola billora, Crepis grandiflora slå blandade med Solidago
virgaurea, Juneus srparrosus, Galium sylvcstre, Arnica
montana och Mvosolia cæspitosa. Emedlertid är <1 et först
när man lemnat dessa ännu om odling vittnande nedre
trakter som man på fjcllcts aili brantare uppstigande
sidor möter alpvexleriia i all sin egendomlighet. IJessa
fjellsidor äro antingen jemna och rundade sluttningar
från den ofvanliggande släta kammen ncdemol
trädgränsen, eller ock vidöppna fördjupningar, Schluchlen
kallade, från hvars ofta af en liten vattensamling (Teich)
betäckta botten fjellsidorna, nakna, klippfulla och här och
der i klyftorna snouppfyllda, tvärt stupa ned från
Ijcll-plalåen. Af dessa Schluchten, Gruben eller, då de äga
en större dal-lik utsträckning, Grundc kallade,
förekomma pä norra (den Schlesiska) sulan såsom de i botaniskt
hänseende märkvärdigaste: der klcinc och der »rosse Teich
samt dir kli me och die grosse Schneegrube, och på den
södra (Böhmiska) sidan der Riesen- och Aupengrund, dfe
Melzcrgrube och der Elbgrund. Vegetationen är här
allestädes temligen likartad, i somliga rikare, i andra
framvisande en ocli annan mera egendomlig art. Der kleine
Teich t. ex., som är den vestligaste af dc på Schlcsiska
sidan befintliga insänkningarne, är i detla hänseende bland
de intressantaste. De ofvanifrån mol den i djupet lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
