Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
est den här yttrade^ uppfattningen icke öfverensstämmer
med deras egen, framställa huru de tänkt sig dessa
begrepp och deras inbördes förhällande. På detta sätt skulle
möjligen kunna uppstå en rätt lifvande diskussion, som
kanhända kunde medföra något gagn för botanikens
studium i vårt fädernesland och hvars utgång, då den
naturligtvis endast hölle sig belt lugnt till sak, aldrig rörde
vid person, på intet sätt kunde vålla obehag. Förslaget
är måhända djerft, och måtte det med mildhet bedömas,
om ej för annat, åtminstone för dess härledningsgrund:
»tantus amor florum»! —
iMorfologien hos växterna och Embryologien hos
djuren äro i viss mån analoga, men erbjuda derjemte en del
af de vigtigaste skilnaderna mellan dessa båda olika slags
organismer (naturligtvis mellan bådas fullkomligare
former), i det alt plantan, när hon upphör att vara
föremål för morfologien, är död, då deremot djuret, sedan
det genomlupit sina eiubryoniska och foetala sladier, först
nu börjar sitt fullt typiska och rätta lif. Häraf är äfven
en nödvändig följd, att slägte och art hos djuren äro
vida mer beslämda och osvikliga än hos växterna. De
förras slägten och arter granskas och bestämmas icke
förr än de äro fullt utbildade och afslutade, och emedan
bela deras utveckling på det allra närmasle är förenad
med och beroende uteslutande af föräldrarne, så finnas
nästan inga yllre inflytelser hvilka kunna framkalla
förändringar och öfvergångar i djurets form. Helt annat är
förhållandel med de sednare eller växterna. Deras
slägten och arter beskrifvas och bestämmas just under
utvecklingens gång, ehuru visserligen närmare dennas
afslutning, men bestämningen kan aldrig komma att fullt
och på en gång afse växten såsom ett samtidigt afslutadt
helt. Man är vid viixtbestämningen nödsakad — för alt
erhålla en så bel bild som möjligt — att plocka ihop
delar, som höra lill olika utvecklingsstadier, och man vet
hvilken snart sagdt oändlig mängd det gifves af yttre
förhållanden — antingen hämmande eller påskyndande —
hvilka kunna mer eller mindre betydligt förändra den typ,
som i och med befruktningen blifvit uti växtägget
inplantad och som sedan under mognaden utvecklats i fröet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
