Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
stallen afbrytas uppstå på cellmembranen olika
configura-tioner, nemligen spiral- och ringformiga eller porösa, och
spiralfihrens uppkomst förklaras så, att moleculerna af den
aflagrade materien hafva en viss tendens att förenas till
spiral-linier. — Meyens åsigt, att äfven den primära
cellmembranen skulle vara sammanväfd af spiralfibrer, och alt
dessa löpa på enahanda sätt i cellerna och karlen, anses
vara vederlagd af 11. v. Mohl.
Författarens afsigt med detta sitt arbete är att
framställa åtskilliga häremot afvikande meningar. Huruvida i
de af honom observerade cellerna den yttre membranen
är öfverallt sluten och homogen, synes honom ej afgjordt;
tydli gt har han iakttagit, att de secundära membranerna äro
sammanväfda af i olika rigtning utlöpande och hvarandra
korsande fibrer, såsom en linneväfnad; och ban tror att
en yttre skifvas fribiller öfvergå i en inre, att
skiljväg-garne mellan cellerna äro bildade af dessa fibrer. Man får
således ej anse cellerna utan fibrillerna såsom elementar—
organer; dessa fibriller äro solida, än enkla, än
sammansatta såsom ett hopsnodt tåg. De låta sig sällan skiljas
genom yttre våld; ofta har han iakttagit flere fibriller
förenade genom en ännu finare hud och liknande veck i en
ytterst fin membran. De finare tyckas framgå liksom
utredda ur de sammansatta; han anser knappast att en
egentligen s. k. membran, alldeles sluten, förenande
fibrillerna, finnes i de secundära lagren, ej heller har han
sett någon primär membran utantill omgifva de secundära
lagren; dock vågar ban ej neka närvaron af någon viss
gelalina, som täcker och lägger sig emellan fibrillerna.
Huruvida dessa, på endast få observerade växter
stödda, åsigter äro tillämpliga på andra växters celler,
lemnar förf. åt andra alt afgöra. Men med samma rätt,
som H. v. Mohl på iakttagelsen af Conferva glomerata
grundat sin allmänna theori om cellernas structur, förökning
och delning, anser sig ock förf. berättigad att upphöja
de på Conferva Melagonium stödda rönen till
allmängiltiga. Dess celler äro nemligen särdeles stora och fasta,
och kunna med lätthet dissekeras härs och tvärs. Genom
dylikt anlagande kunna äfven flera phenomener, t. ex. en—
dosmosen, skiljeväggarnes uppkomst mellan de delade cel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
