Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
små mjöldrygor, men, märkvärdigt nog, de först utvecklade
behöfde tre veckor för att uppnå sin normala storlek, då
deremot de som uppväxte i slutet af Juli samt i Augusti
inom tio dygn hunno genomlöpa samma
vegetationsstadier. En annan omständighet af ännu större intresse är
den att dessa små svampar, uppburna på en lång fot,
vände sig alltid emot fönstret. Omvändes flaskan
sedermera så att deras capitula (frukthufvuden) riktades emot
den inre väggen af kammaren, inträffade konstant redan
följande dag, att deras fot vridit sig om och att hvarje
capitulum sträfvade såsom förr emot dagsljuset. Delta
bevisar att svamparne, ehuru saknande chlorophyll eller
gonidier, ej äro mindre känsliga för ljuset än de öfriga
växterna.
Mjöldrygor af Scirpus uniglumis frambragte en tredje
Claviceps, som Tulasne kallar nigricans. En del af våra
nordiska Glumaceer bära sannolikt mjöldrygor, på hvilka
andra analoga svamp-arter uppstå, som hilt torde erhållas
på sätt ofvanföre angifvits.
Antagande att mjöldrygan bildade endast en
hårdnad bål eller ett Sclerotium af Claviceps, ett med rikliga
reproduktions-organer utrustadt svampslägle, förkastar
Tulasne Prof. Fries’s åsigt (S. M. 2. 268, Elench. 2. 45)
att dessa utväxters (»semina graminum morbosa») tillkomst
berodde af atmosferiska orsaker och ej af någon
fortplantning genom frön eller sporer*). Léveillé bevisade i
sin afhandling om Sclerotium 1842, alt många dit räknade
formationer ej utgjorde fullständiga växter, utan endast en
början eller mycelium till svampar, som derpå utvecklade
sig sedermera. Det är blott en egen form af mycelium
(Léveillé 1. c. p. 30).
Tulasnes afhandling åtföljes, såsom vanligt alla denne
talangfulla författares arbeten, af utmärkt vackra figurer.
Bornet har ännu sednare (i Memoires de la Société
des Sciences Naturelies de Cherbourg, 1853) ulförligen
beskrifvit tvenne Amerikanska arter Sphacelia, den ena
förekommande parasitisk på märkena af Paspalum ciliatum,
den andra på stiftet af Tripsacum dactyloides. De af dessa
*) Samma anmärkning gäller oin Fries’s åsigt om Usiilagines.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
