Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Skandinaviska Floraus Wovitier,
Octodiceras Julianum Orid.
Stjelken slankig, grenig; bladen glesa, utstående,
helbräddade, med under spetsen försvinnande nerv, de nedersta
nästan fjäll-lika, de öfriga lancettlikt jemnbreda, tillspetsade,
men med sjelfva udden (under starkare förstoring) trubbig:
blommorna sambyggare, hanblommorna ltnopplika; frukterna
små, omvändt äggrundt-koniska, kortskaftade, med tjocka,
styfva fruktskaft, stort från konisk basis något utdraget
lock, och liten, smalt konisk, nästan helbräddad mössa,
kortare än locket; tandraden enkel med korta, oregelbundet
två-treklufna tänder.
Syn. Fissidens Julianus Schimp. (olim). Muller Synops. musc.
frond. vol. 1, p. 44. Conomitrium Juliamim Mont. Muller.
Syn. vol. 2’-, p. 524. Fontinalis Juliana Savi.
Shitopliyl-lutn foniænum La Pylaie.
Funnen nëira Stockholm pä stenar i en liten sjö,
Söderbysjön, bland Fontinalis hypnoides af Studeranden
vid Stockholms Gymnasium 5. 0. Lindberg, som med
mycken flit och skarpsynthet studerar Stockholmstraktens
mossvegetation. Förut är denna vackra mossa funnen på några
ställen i Italien, södra och vestra Frankrike, Sachsen,
Wurtemberg och norra Amerika. Den torde icke vara så
sällsynt som man trott, utan endast svår alt finna, såsom
växande på mindre tillgängliga och sällan undersökta
ställen.
Stånden äro 1—2 tum höjga, busklikt tufvade, vid basen
eller derofvan flera gånger grenade. Hvarje stjelk är smalt
trådlik, samt nedtill och slumdom äfven vid grenvecken
rottrådig. — Iliaden tyålidig! och mer eller mindre glest
sittande, utstående, mörkgröwa, liknande bladen hos arter
af slägtet Fissidens, de nedersta små, äggrunda, konkava,
ulan bihang eller vinge på ryggen och i spetsen; de
öfriga med nästan från basen utgående bihang, bildande en
lancettlikt jemnbred, helbräddad, tillspetsad, men i sjelfva
udden trubbig vinge, som merändels är 3 eller 4 gånger
längre än den dubbelvikna basen och efter hela sin längd,
utom yttersta spetsen, försedd med en tydlig medelnerv. Blad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
