Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
egna, tillhöra för Christiania hufvudsakligen följande
familjer: Synanthereæ, ßubiaceæ, Personatæ, Ranunculaceæ,
Violarieæ, Poinaceæ, Erieinea;, Salicineæ. Orebideæ, Cy—
peraceæ och Filices, — och för Götheborg: Senticosæ,
Cihenopodiaceæ, Alsinaccæ, Primulaeeæ, Liliaceæ, och flere
vattenväxter, säsom Elatineæ, Callitrichineæ ocli
Potamo-getoneæ. Största olikheten mellan dessa Horor framter
deras strand- och ö-vegetation. S;i saknas i
Christiania-trakten större delen af de strandväxter, som pryda
Gö-theborgsskären, såsom Atriplices, Lepigonn, Saginæ, Rubi,
in. fi., af Ii vilket sednare slägtes skärgårdsarter blott
finnas I{. plicatus och suberectus ganska sparsamt. Ett
utmärkande drag i Christiania-doran är dess Hieracia, som
ofta i massa bekläda bergen, kalkklipporna och
söndervittrade lerskifter-bankar vid stränderna. Af dessa
förekomma, sä vidt jag känner, följande: llinracium l’i losdia,
II. stoloniflorum, II. Auricula, II. pratense, II. aurantiacum,
II. collinum Fr. (särdeles dess forma strigosa), //.
præal-tum, II. glomeratum ?, II. sabinum, H. pallidum, II.
saxi-fragum, II. pa/lcscens med dess form scapigerum, //.
onot-moides, II. plumbeum, II. murorum (särdeles màngformig
härstädes), II. incisum. II. cccsium, II. vulgalum, II.
nor-vegicum (pä en af Prof. Blytt anvisad lokal pä Egebergct
ofvan Wergeland* villa, der D:r Hartman lärer tagit sin
ursprungliga H. Friesii, fann jag ingen annan art än denna!),
II. Iridentatnm, II. golhicum (vid Sandvigen 1 mil söderut),
II. prenanthoides, II. corymbosum, II. ho re ale, II.
sahau-dum?, II. æstioum och lf umbellatum, — en ansenlig
samling som ytterligare torde ökas genom Prof. Blytts
trägna forskningar.
Innan vi lemna Christianias mänga intressanta
växtlokaler, ma vi göra en kort utflykt till dess botaniska
Have. Jemnårig med universitetet räknar den blott nägra
fä decenniers verksamhet, men har, detta oaktadt, redan
vunnit en betydlig utveckling och står i förbindelse med
de flesta af Europas förnämsta trädgårdar. Drifhuscn äro
ännu oansenliga, men kulluren af fri-lands växter,
ordnade eller bäde Linnés och Decandolles systemer,
ganska betydlig. Särdeles talrikt representeras här den
norska floran, till och med dess fjellväxtcr, sedan Gärtner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
