Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SI
igenom de blifva långt skaftade och nå betydligt öfver
blomkransarne, som blifva få och glesblommiga samt
försvinna slutligen alldeles i de öfre bladvecken. De arter,
som höra till Menthæ pctiolalæ, äro isynnerhet
föränderliga och af särskilta författare högst olika beskrifna. I
Sverige finnas af denna grupp fyra som egna arter
upptagna former, nemligen Al. aqualica, sativa, gentilis och
arvensis.» Det ar dessa former som förf. granskat och
kommer till det resultat, att M. sativa Fr. icke är någon
egen art, utan tillhör M. aquatica, bildande dess forma
verticillata De tre af förf. godkända arierna definieras
sålunda:
M. aquatica (L. fi. suec. p. ’202): Blomkransarne
antingen samlade i hufvud eller ock aßàgsnade från
hvarandra ; blomfodre n snarast glatta upptill, rörformiga,
landade, med trianijielformigt sy/lika, mycket mera långa (in
breda tänder.
Den stora naängd varieteter, som tillhöra denna art,
anser förf. i likhet med Prof. Fries, böra hänföras under
följande trenne hufvudformer:
A) Capitata: blomkransarne samlade i hufvud;
stån-darne ofta långt utskjutande; alla bladen skaftade. —
Anses vara den iikta, Linnéanska, il. aqualica
B) Subspicata: blomkransarne närmade, oskaftade;
blomsamlingsbladen uppåt aftagande i storlek, nående föga
öfver blomkransarne, de oskaftade liknande blomskärmar;
slåndarne vanligen inneslutna. — Hit anses M. aquatica
b) verticillata ß caudata Wiinm. et Grab. höra.
»Liksom föregående afdelnings, variera äfven
hithörande former betydligt med afseende pä bärigheten.
Genom talrika öfvergångar förbindes denna med föregående
och efterföljande afdelning. Stundom bilda
blomkransarne öfversta spetsen af stjelken, stundom sitta elt par
blad ofvanom den öfversta blomkransen, hvilka dock
vanligen äro myckeL små och förkrympta. Den visar en
ganska stor analogi med hufvudformen af 51. gentilis.»
C) Verticillata: alla blomkransarne ålskiljda, skaftade;
alla bladen nästan likstora, skaftade, nående långt öfver
bl omkransarne; stjelken med en bladtofs i toppen;
stundarne merendels inneslutna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
