Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
skärmarne och stiften qvarsittandc, de sednare före
blomningen upphöjdt utstående, under blomningen
uttöjda, rigtade mot fruktens plattare sidor. Frukterna
runda, konvexa, med två och två kanter närmade,
parallela, trubbiga, knappt vingade.
Sy». Callitriche verna L. FI. Suec. (maximam partem).
, Var. A) pallida: Iliaden blekgröna; de öfra såväl på
stjelken som grenarne något tjocka och korta,
spadlika, trenerviga, helbräddade i spetsen; de nedra
små, nästan aflångt jemnbreda, intryckta i spetsen;
de öfra blommornas skärmar spetsiga och med
klolik spets. — Denna form sätter rikligen frukt.
Var. B) atrovirens: bladen mörka, hinnaktiga, något
stora; de öfra småningom afsmalnande till
bladskaft, aflånga, intryckta i spetsen; de nedra
jemnbreda, urnupna i spetsen; de öfra blommornas
skärmar skiirformiga, någon gång med klolik spets. —
Denna form sätter sällan frukt och har den ännu
mera sällan mogen. — Den vanliga formen af denna
art slår midt emellan de ofvan anförda båda
varie-teterna.
Denna art är den allmännaste inom bela slägtet,
åtminstone i mellersta Sverige, hvarest den förekommer uti
med stillastående vallén fyllda diken och gyttjiga pölar,
i hvilka, om de ligga mycket öppna för solen, var. A,
eller den bäst utvecklade formen, träfTas, men var. B,
hvars vegetativa system är öfvervägande, igenfinnes uti
något djupare och mera bcskuggadt vatten, såsom det
är, hvars yla till största delen är betäckt af andra växters
blad, hvilket vanligen är händelsen med skogskärren. —
Den blommar under sommarmånaderna. — Denna art
synes icke älska mycket grundt vatten och fiuklificerar
bäst uti det som är fotsdjupt.
4. C. hamulata Kütz. De nedersta bladen såväl pä
stjelken som på grenarne smalt jemnbreda, en-nerviga,
i spetsen urnupna; de öfversta aflångt spadlika- nästan
trudlika. Blomskärmarne snart försvinnande, t början
nästan ringformigt krökta, i spetsen klolika. Stiften
qvarsittande, redan under blomningen utböjda, sedermera
nedböjda och tryckta intill frukterna, hvilka äro run-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
