Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
3. Om JKgilop.* triticoides och dess flirt,uiattlng
till Hvete. I’r the ttar&eners Chronicle,
meddeladt af Oslnir Th. Sandahl.
Då uti Bot. Nol. för 1854 uppsatser af D:r
Nylander (pag. 62 och 188) och af Hr D. Muller (pag. 128)
rörande Ægilops ovala och Æ. triticoides, samt
deras förvandling till hvete, varit införde, och frågan,
oaktadt sin särskilta begränsning kring ifrågavarande arter,
dock gäller en den allravigtigaste grundsats inom
botanikens deskriptiva del, neml. bestämmandet, af
artbegreppet, så torde det möjligen intressera Notisernas läsare,
att höra huru denna tvistefråga behandlas af Englands
naturforskare, hvarföre vi tillåta oss alt ur den utmärkta
tidskriften »The Gardeners Chronicle» meddela följande
uppsatser härom. Några kommenlarier till arliklarne torde
vara öfverflödiga. Det kan vara nog all saga det de
med skäl kunnat taga till målto det Linneiska uttrycket
om en och annan art, att hon är »filia temporis, filia
præcedenlis.»
Uti The Gardeners Chronicle JV& 10 1855, pag. 151,
läses:
»M. Fabrc’s experimenter i afseende på hvetets
ur-sfr ung oeli de af dem dragna slutsatserna, hvilka
blifvit antagna af åtskilliga utmärkta naturforskare, att de
flesta af våra odlade hveteshg vore härledda från arter
af Ægilops, hafva uppväckt ett stort inlressc på Europas
kontinent. Botanister, hvilkas åsigter gäll för långt
rörande specifika åtskiljandet af växter, utmärkta genom
obetydliga olikheter, hafva känt all deras grundsatser
skulle blifva mycket skakade, om det blefve anlaget att
två växter, som enligt deras mening vore så belt och
hållet olika, hade samma ursprung, och åtskilliga
vederläggningar af M. Dunats argumenter hafva blifvit
försökte, ehuru hittills ulan mycken framgång.
M. Godron, i Besanc-on, en af författarne lill »Flore
de France», som nu (Mars 1855) är under digifning,
har likväl nyligen meddelat till »Annales des Sciences
nalurelles» resultaterna af sina iakttagelser och försök,
hvilka ban anser borttaga all vigt från MM. 1’ubre’s och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
