Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
nivalis, Papaver ntulicaule, alla Drabæ utom incana, Viola
biflora, Viscaria alpina, alla sällsynta e Aisinaceæ,
Saxi-fraga hieraciifolia, cernua och adscendens, Epilobium
lineäre, Potenlilla nivea, nästan alla Papilionaceæ,
Koeni-gia islandica, Salix lanata, myrsinites och arbuscula,
Jun-cus arcticus och castaneus, Luzula byperborea Br. ocli
arcuata, Carex fuliginosa, livida, beleoriastes och
micro-gloehin, Kobresia caricina, Triticum violaceum, Poa stricta
och laxa, Catabrosa algida, in. 11. Till och med flere af
östra Dovres allmännaste växter voro på dessa fjell ganska
sällsynta, såsom Thalietrum alpinum, Saxifraga
opposili-folia, Arabis alpina, Astragalus alpinus, Cerastium
trigv-num och alpinum, Salix reticulata, Carex atrata,
ustu-lata och vililis.
Från Lessöverket följdes vägen genom Lessöskougen,
en steril, till större delen skogig och föga odlad dal —
sträckning, med en medelhöjd af 2,000 fot, som förenar
Lessodalen med Bomsdalen. Korn är här del enda, men
osäkra, sädet. Potalis och andra rotfrukter odlas utan
framgång. Björk, Asp, Bonn, Hägg, Tall, Alnus incana
och Salix Caprea äro de enda trudväxterna.
Skogshe-darne Ivsle hvita af Cladonia rangiferina, Cetrana nivalis
och eucullata. Med fjellbäc karna hade åtskilliga
fjell-växter blifvit nedförda i dalen, såsom Oxyria digyna,
Saxifraga stellaris och aizoides, Süenc acaulis, Cerastium
alpinum, Ranunculus g/acialis, Cardamine bcllidifolia,
Astragalus alpinus, Erigerun alpinus, Carex vaginata. vitilis och
loliacea, I ahlodea atropurpurea och Phleum alpinum. I
Lessöskougsvandet, en läng och flodlik sjö, som har den
egenheten att vara källa för tvenne ansenliga, i motsatta
rigtningar löpande floder, Laugen och Baumaelfven,
förekommo i mängd Sparganium natans (i Norges fjell trakter,
liksom i Bohuslän, alltid enkel oeh fullt congruent med
Sp. aflinc Beich. ic. 925) och Sp minimum, den sednare
redan i frukt vid den förres blomning.
Vid Nysluen antar trakten en bördig och storartad
karakter, som stegras allt mer, ju längre man intränger i
Bomsdalen, Norges måhända skönaste fjelldal.
Dalbottnen sänker sig här hastigt mot hafvet, i samma mån som
de tvärbranla , fjellväggarne höja sig till och öfver snö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
