Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litt
tenskapens mål, han sjelf icke framställde något naturligt,
hvilket med då varande materialier ej var möjligt, utan endast
derför lemnade dyrbara fragmenter, hvilkas värde man
sällan fullt rättvist uppskattar. De vittna, som Klotzsch
yttrar om Linnés Bicornes, om en förvånande
divinationsför-måga, som icke låter missleda sig af karakterernas
afvikelser, emedan Linné insåg, att ett verkligt system öfver
växtriket, i motsats mot djurriket, i hvilket alla organer hafva
egna funktioner, aldrig annorlunda än ideelt kan framställas,
emedan det i konkreta fall måste lida flera afvikelser. Det
Linnean.->ka: in natura tion datur saltus, passar vida
mindre på djurriket med sina skarpt begränsade klasser och
familjer, än på växtriket, der man knappast finner några
bestämda gränser *).
Linnés närmaste efterföljaie förbisågo alldeles denna bana,
som Linné framställt såsom den vigtigaste för
efterkommandes forskningar (»Primum et ultimum hoc in Botanicis
desiderata in est»), så att då den ånyo beträddes af Jussieu,
betraktades det länge såsom en opposition emot den
Linneanska Botaniken. Nu mera erkänner man allmänt denna
bana som den enda riktiga, sökande dess utbildning genom
skiljande af allt flera och flera familjer, men med
förbiseende af alla det bela sammanbindande och ordnande idéer
eller det »Jiluin ariadneum L.», hvarförutan han benämner
hvarje system ca nipa na sine pistillo. Följden deraf är ock
den, att nu mera systemet vanligen betraktas som den
likgiltigaste sak i vetenskapen och att man kan gerna
tillerkänna de flesta all slags annan förtjenst, utom den att vara
system i egentlig mening. Det var f. d. Naturfilosofiens
förtjenst att fästa uppmärksamheten på bristerna i detta fall,
men dess egna misslyckade försök till dessas afhjelpande
stadgade ännu mer förtroendet till det blott subjektiva hop-
*) llrrr Doctor W. Nylander har i en uppsats i K.
Vetenskaps-Akademiens förhandlingar 185 5 sökt visa, att inga gränser finnas
e-mellan de Homonemeiska växternas större grupper. Detta har likväl
länge vant allmänt erkändt, så att Herr N. endast bevisat, hvad
ingen belviflat. Ju mer våra kunskaper vidgas, desto mer försvinna
alla skarpa gränser, t. ex. emellan Solanaceae och Personataej
Papa-veraceae o;h Fumariaceae o. s. v. Men just derigenom blir det en
nödvändighet att uppfatta hvarderas typer och blir det klart, att ett
naturligt system endast kan ideelt framställas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
