Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litt
sterilt bladknippe. Stråen ensamma, fingerhöga, slutligen
anda till 8 tum höga, styfva, tjockare an hos föregående,
raka, öfverallt trinda, nedtill omgifna af få bladbärande och
vid eller nedanför midten af en bl^diös slida. De nedersta
bladslidorna med fria, hela kanter; de öfversta mot
spetsen småningom vidare, mörkt hinnkantade. Bladen oftast
koitare an strået, mjuka, gräsgröna, rännformigt halftrinda,
mot spetsen plattade, glatta. Ax halfklotformigt-äggrundt,
2 lin. långt. Fjäll smalspetsade, 4— 5 gängor lüngre än
basens bredd, nedtill opaca, smalt hinnkantade, upptill
grönbruna; de yttre många gånger större, skärmlika, det
nedersta slidomfattande, 3-mångnervigt utan hinnkanter.
Ståndarknappar aflånga, trubbiga, med afrundade ändar, tre gånger
kortare än strängarne. Ullen bildande ett från horizontelt
tvär eller något hjertlik bas halft-ciikelrundt hufvud.
5. E. rujescens: culmis solitariis, stolones brexes
emit-tentibus: spica virginea oblongo-ovata. squamis
triangulari-lanceolatis, latitudine basis quadrnplo longioiibus,
acutiu-sculis. margine angustissime hyalinis; spica lanigera
rotundato-obovata, lana fulvescente-rufa.
Föiekommer i vattenfyllda kärr i Lappland.
Denna art förblandas lättast med E. russeolum, men
utgör en särdeles uppenbar mellanlänk mellan densamma och
E. capitatum. Det är dessa båda jag i Cvper. Scand. p.
14 omnämnt mig hafva funnit växande tillsammans i ett
vattenfvlldt kärr vid Kierkewaara, och det är mycket tro-
J t J
ligt, att den rika vattenmängden, som vanligt i Lappland
mycket försatt med je nockra, gifvit upphof till dessa
förändringar. Med E. russeolum har den gemensamt det mera
slankiga och högre, spensligare strået, det mera utdragna
axet, de triangulärt aflånga fjällen samt den mycket
röd-glänsande ullen; men skiljes från densamma genom ett mera
robust strå, vid hvars bas korta eller alldeles inga rotskott
utgå, genom axfjällen, som äro spetsigare och nästan hell
och hållet opaca, samt genom ullen, hvilken är mer än
dubbelt yfvigare, snarare halfrund än lik en vid basen
sammandragen plvm samt mera silkesglänsande. Med E.
medium öfverensstämmer den till strå, bladskott och ull (som
dock är rödare och vid basen mera sammandragen), men
skiljes genom den öfre nakna stråleden, som är längre ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
