Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
skäres förenade krafter. Ty dess utmärktaste växtalster
tillhöra vattnen, skogskärren o. d. lokaler, der de svårligen
ulan särskild anvisning kunna finnas af en resande Botanist.
Endast vissa punkter såsom Femsjö, Wexiö, Frycled,
Jönköping och Mag. Scheutz’ fiemtrakt Sjösås äro noggrannare
undersökta. Det är egentligen höglandet (Jönköping och
Kronobergs län) som föieter de större olikheterna i
vegetationens lynne; kuststräckan eller Kalmar län har visserligen
en aitrikare flora, men dess vegetation utgör en oafbiuten
fortsättning och föreningslänk mellan den Skånskt-Blekin°ska
och Östgötha-Södermanländska, ehuru äfven hit ned-tiga
några, östra Småländska höglandet egentligen tillhörande,
växter såsom Thesium, Potentilla incana o. s. v. Det
mest egendomliga för Småländska höglandet är, att här
saknas eller blifva högst sällsynta ett stort antal växter, som
äro gemensamma för Skåne och Östergöthland, ja Mälardalens
slättland. Höjden öfver hafvet är icke så betydlig, att den
erbjuder tillräcklig förklaringsgrund, utan är den snarast att
söka uti jordbildningen. Alla öfveigångstrakter saknas och
egentliga alluvialbildningar finnas icke heller. Älfven består
af dels i ytan eller nära densamma liggande gr.eis med ett
lager af sand (eller ofta groft grus såsom vid Femsjö), men
ännu sterilare blifva en del trakter i Jönköpings län, der
älfven är fin mosand, ofta röd af jernoxid. Leran är ganska
sällsynt och endast på ett och annat ställe finnes någon
ur-kalk. Denna enformighet i jordbildningen jVmte fattigdom på
humus är tvifvelsutan grunden till vegetationens artfattighet
vesterledes; ty i östliga delen, der bergen blifva högre och
en större humusrikedom samlat sig i dalarne såsom i Östra,
Konga härader, är vegetationen rikare och yppigare. Det
synes som Nissa- och Lagadalarne ledo af en forntida
sand-öfversvämning, ty emot vanliga förhållanden är jorden här
ofruktbarare i låglandet och bördigare i de högre
bergstrakterna. Då från Småland stiömmar utgå i alla riktningar,
har all alluvialbildning jemte större bördighet nedlaggt sig på
pereferien, endast vesterut öfvergår den Småländska
magerheten till det tillgränsande Holland. I ingen Svensk
provins framträder derföre skillnaden emellan Sveriges östliga
och vestliga vegetation så skarp som inom Småland. Det
var ock här som jag 18’l8 först anmärkto och i tillägget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
